Fartyget döptes inte efter ätten Vasa, utan efter ättens vapen, en sorts kärve (eller vad det nu är) som kallades "vase", och görs så än i dag i heraldiska sammanhang, ofta som den tautologiska "vasakärven". Alltså borde namnet vara Regalskeppet Vasen. Men det är det ju inte lika tjusigt, så vi fortsätter att benämna henne Regalskeppet Vasa.
När skeppet bärgades vid mitten av 1950-talet, varierade stavningen. Upptäckaren Anders Franzén skrev alltid Vasa, medan Sjöhistoriska museet, som var projektets huvudman, skrev Wasa. Det provisoriska museet hette Wasavarvet.
Inför det nya museets öppnande beslöt Statens sjöhistoriska museum 1989 att den officiella stavningen skulle vara Vasa och Vasamuseet.
Vasa åldras trots konservering och omvårdnad. 1987 var det dags att ta itu med fartygsmasten och virket till den kom från Gimmersta.