Fortfarande finns tydligen planer på, att exploatera och bebygga området Furuliden, Skogskyrkogården, Nyköpingsvägen. Förslaget om att bebygga detta område, är det mest idiotiska jag har fått uppleva som gammal katrineholmare. Man kan tro, att de styrande i Katrineholms kommun tänker med den del av kroppen som man sitter på. Den, eller de, som kommit med förslaget, kan inte ha någon känsla för, hur viktigt det är för människor, att ha närhet till naturen. Jag känner bland annat några äldre personer, som brukar plocka sig några liter blåbär här.
Att få njuta av naturen så nära staden, upplevs speciellt av äldre personer som mycket positivt. Den stig, som leder från Furuliden och utmed gärdet, är den mest utnyttjade platsen för rekreation, speciellt för dem, som inte orkar gå så långt. Man blir bland annat imponerad av alla ståtliga tallar, som växer här.
Från början är detta område avsett som ett strövområde för de boende på Furuliden. Tyvärr är arbetssituationen så krävande och slimmad, att personalen inom äldreomsorgen inte har tid att hjälpa de boende ut i naturen, så som det en gång var tänkt.
Det finns lagar som reglerar hur man måste sköta sina djur, men det finns tydligen inget som reglerar att de boende på bland annat Furuliden har rätt att få komma ut i naturen en gång per dag. Nyligen tog Jordbruksverket beslutet att hästar får stå max 16 timmar i spiltan per dygn, sedan måste de släppas ut i hagen. Lagstiftarna värnar mer om djurens rätt än våra äldre, som vi har att tacka för den välfärd vi har i dag. Skamligt! Låt våra äldre få njuta av den välfärd de har varit med om att bygga upp, efter ett många gånger strävsamt liv.
För mig och många andra katrineholmare, är Djulörundan ett begrepp. De hundratals gånger jag gått denna runda, har jag ofta mött andra katrineholmare, som uppskattar detta område. Mera sällan, har jag mött någon av de styrande i kommunen. I- stället för att exploatera denna oas föreslår jag, att detta område görs än mer attraktivt, till glädje för dem som utnyttjar området för rekreation. Det finns inget mer rogivande, än att gå stigen utmed Djulö gärde. Där kan man njuta av våra fyra årstider i form av nyplöjd åker, böljande sädesfält, betande kor och vintervila. Ta inte ifrån oss detta, och ta en funderare över vad ordet demokrati kan översättas med - folkstyre.
Jag vill rikta en uppmaning till de styrande i kommunen; Koppla in hjärna, och tänk med den i- stället för att tänka med den del av kroppen ni sitter på. Förhoppningsvis blir planerna på att exploatera detta område inte av. Om inte, tycker jag ni ska sluta använda er av epitetet ”Den sköna lustgården” när ni talar om Katrineholm.
Reinhold Peterson
Carl Ugglas väg