Han var född och uppvuxen på Gölberga säteri i Skirö, Småland, i närheten av Vetlanda. Han tog handelsstudenten i Malmö i början på 1940-talet och arbetade en tid på kontor. Tanken på att bli lärare vaknade och åren 1947 till 1951 utbildade han sig på seminariet i Linköping. Sin första tjänst fick han i Nyköping där han tog hand om en ekonomisk linje i en så kallad frivillig åtta. Han var den första i Sverige som ordnade arbetspraktik för eleverna. Efter två år, 1953, blev han rektor på deltid för yrkesskolan i Nyköping.
Till Katrineholm kom Lennart Brihall med familj 1959. Han fick då en heltidstjänst som rektor för yrkesskolan. Han fortbildade sig även genom att gå en högre företagsekonomisk kurs på kvällstid under cirka tre års tid.
1966 gick yrkesskolan och gymnasieskolan i Katrineholm samman. Fyra kommuner i Sverige provade hur detta skulle utfalla, och Katrineholm var en av dem. Torsten Wickbom blev chef och rektor och Lennart Brihall studierektor. Några år senare etablerades formen i hela Sverige.
Även på länsnivå verkade Lennart Brihall. Han var mångårig ledamot i länsskolnämnden i Nyköping, och även i distriktsarbetsnämnden.
I Katrineholm, som förblev hans hemstad, var han med i Rotary och i Odd Fellow. Han var intresserad av idrott och med i KSK. Där var han ledamot i huvudstyrelsen en tid.
Lennart Brihall var en mycket engagerad person. Han brann för att påverka i olika frågor, och skrev debattartiklar och insändare där han framförde sina åsikter. Genomfartstrafiken och byggandet av östra förbileden var ett område där han engagerade sig, sjukvården ett annat. Han skrev och argumenterade oförtröttligt, bland annat för en dialysavdelning på Kullbergska sjukhuset och för återinförande av Pulsen.
- Han var aktiv i hela sitt liv, och han har inte duckat för bekymmer och besvär, säger hustrun Siw Brihall.
De två skulle i sommar ha firat diamantbröllop.
Närmast anhöriga är makan Siw, och döttrarna Marie och Monica med familjer. Makarna Brihall har både barnbarn och barnbarnsbarn.