Att Socialdemokraterna med kommunalrådet Camilla Anglemark i spetsen leder kommunen i minoritetsställning är redan i sig en källa till viss oro. Åtminstone för oss som fått för oss att en viss politisk stabilitet, i varje fall under pågående mandatperiod, är bra för en kommuns utveckling.
Den uppenbara och fortsatt totala förvirringen inom den spretande oppositionsmajoriteten i kommunen underlättar knappast en sund stabilisering. Oppositionsrådet Björn Andersson (M), som sagt sig vilja vara en ”ansvarsfull opposition”, ska åter försöka samla oppositionspartierna till gemensamma gruppmöten och på så sätt kunna bilda majoritet i kommunfullmäktige. Enligt den gamla och på sin tid överraskande framgångsrika Puff-modellen. Dock för tillfället utan anspråk på att ta över ledningen. Alla i oppositionen ska med – utom Sverigedemokraterna.
Men Vingåkersmoderaternas lokala partiordförande heter inte Björn Andersson. Han heter Kim Fröde och att döma av en debattartikel i Katrineholms-Kuriren den 1 september lever Fröde i tron att Moderaterna redan har makten i kommunen. Inte för att Fröde direkt påstår sig ha ansvaret för Vingåker, men för att han går in i en djupt indignerad försvarsposition när en SCB-undersökning visar att drygt en tredjedel av Vingåkersborna inte vill rekommendera folk att flytta till kommunen.
Att Fröde i sin anmärkningsvärda upprördhet över undersökningen räknar fel när han försöker underkänna den enligt statistikkonstens alla regler gjorda undersökningen har jag visst överseende med. Men när han påstår att undersökningen är felaktig och ”ovetenskaplig” och inget att bry sig om argumenterar han med fel kroppsdel och som om han personligen angripits med ojusta medel. Jag frågar mig varför.
Kim Fröde har naturligtvis all rätt att ha en åsikt om relevansen i en SCB-undersökning som kommunens ledning bedömt vara till nytta och därför bestämt sig för att delta i. Det som ger mig anledning att fundera över saken är att han med sin attityd till resultatet riskerar att ytterligare öka förvirringen om maktförhållandena i Vingåkers kommun genom att omedvetet undergräva förtroendet för politikerna.
Jag vill inte tro att det här är ett misslyckat försök att vara i ”ansvarsfull opposition”. Ansvarsfulla politiker tar till sig medborgarenkäter till grund för bedömningar inför framtida beslut.
Kim Fröde ska, om jag förstår saken rätt, ingå i den samlade ansvarsfulla oppositionen tillsammans med bland andra miljöpartister och vänsterpartister. Nyligen reserverade sig just miljö- och vänsterpartisterna mot ett beslut om att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att försöka sälja Baggetorps skola. En intressant politisk markering som syftar till att hålla skoldebatten i Vingåker vid liv. Men reservationen är lite konstig ändå eftersom det sedan länge finns ett gällande beslut om att skolbyggnaden ska säljas.
Samtidigt har skolan i Vingåker ett kraftigt budgetunderskott. Den tunge vänsterpartisten Lasse Nilsson ondgör sig offentligt i en debattartikel över Österåkers friskola och lägger skulden för underskottet på den. De kommunalt aktiva partisterna tycks dessbättre inte hålla med. Än så länge.
Nu står Högsjö skola än en gång på dagordningen!
Det blir inte lätt för Björn Andersson (M) att försöka leda en samlad opposition. Camilla Anglemark (S) har för sin del inte i rådande läge profilerat sig med någon tydlig egen eller S-märkt politisk strategi för Vingåker. Hon verkar ligga medvetet lågt för att om möjligt undvika att trassla in sig i virrvarret. Kanske är det klokt. Men hon får akta sig så att inga andra trasslar in henne!