Under 2010-talet har behovet av kyrkans sociala insatser ökat till följd av samhällets allt mer ansträngda resurser till människor i nöd.
På många håll vittnas om att fler äldre, psykiskt sjuka, flyktingar, EU-migranter och barnfamiljer söker sig till kyrkan för stöd och hjälp.
Därmed tilltar pressen på diakonerna. Personalbrist och vakanser kan öka arbetsbördan ytterligare. Men diakonerna ska inte ensamma bära den, påpekar Strängnäs stiftsdiakon Maria Holmgren.
– Naturligtvis underlättar det att ha en diakon som drivande kraft i verksamheten. Men enligt kyrkoordningen är diakonin hela församlingens uppdrag.
– Den ska inte upphöra med att diakonen slutar. Kan diakonen inte ersättas måste kyrkoherden prioritera om.
Flyktingströmmen till Sverige 2015 satte hård press också på Svenska kyrkan. Nu har den släppt, tycker stiftsdiakonen.
– Men många andra utmaningar återstår. Det som samhället möter, möter vi också i kyrkan. Till exempel är den psykiska ohälsan bland unga en fråga som behöver lyftas.
Det finns inget krav på församlingarna att de ska ha en diakon. Men diakonin är en väsentlig och viktig del av kyrkans verksamhet.
I sitt senaste biskopsbrev sätter Strängnäs biskop Johan Dalman och hans kolleger i landet målet att minst en diakon ska finnas inom varje pastorat eller fristående församling.
Mer än hälften av Svenska kyrkans 28 församlingar i Sörmland saknar en diakon.
– Flera församlingar skulle kanske vilja och behöva anställa en diakon, men anser sig inte ha råd. Vi hoppas förstås på fler nya tjänster, säger Maria Holmgren.