Det larmar Skolinspektionen om i sin senaste rapport om ogiltig frånvaro i grundskolan. Myndigheten ser mycket allvarligt på resultatet av sin granskning inom området.
Cirka 20 000 elever i de obligatoriska skolformerna klarar av olika orsaker inte att gå till skolan eller delta i alla lektioner. Framför allt är det den upprepade ströfrånvaron i högstadieåren 7–9 som ökar.
Också Katrineholms kommunala skolor är en del av problemet. Sedan läsåret 2014–2015 har skolket på högstadiet ökat gradvist, enligt bildningsförvaltningen. Förra läsåret hade 60 elever i år 7–9 mer än tio procents frånvaro.
Det motsvarar 5,6 procent av eleverna, vilket på pappret är en förhållandevis låg andel. Men varje elev vars rätt till utbildning spolieras är en för mycket. Därför måste skolan ta krafttag mot skolket, konstaterar tillsynsmyndigheten.
– I slutänden är frånvaron elevens problem eftersom skolgången är så avgörande för hur det ska gå längre fram i livet. Men det är skolans problem att eleven inte vill gå där.
Det säger Elsemarie Hallqvist, kommunens verksamhetschef för år 7–9 och gymnasiet.
Problemet omfattar också gymnasieskolan. Forskning visar att varken frivilligheten eller de tuffare reglerna kring studiemedel har en bromsande effekt. I fjol fick 25500 elever sina bidrag indragna av Centrala studiestödsnämnden på grund av skolk. I Katrineholm handlade det om 135 elever – var tionde gymnasieungdom.
Skolinspektionens slutsats är att skolan misslyckats med att ge alla elever nödvändig hjälp att fullfölja sin utbildning.
I Katrineholm pågår enligt Hallqvist ett ihållande arbete med att odla metoder för att få skolkande elever tillbaka till skolan. Handlingsplanen mot frånvaro i både grund- och gymnasieskolan har reviderats. Rutinerna för att registrera skolket har förbättrats.
– Vi har blivit bättre på att notera frånvaron och jobbar hårt med att hålla noggrann koll och meddela föräldrarna. Vi mäter varje månad hur stor andel av lektionerna som redovisar frånvaro. Kravet är 100 procent.
Elsemarie Hallqvist tror att det bidrar till att skolket har ökat i statistiken. Men hon sticker inte under stol med att det finns ett problem. Enligt Skolinspektionen förvärras det av att det tar för lång tid för skolan att agera.
– Jag tycker att våra skolor är snabba på att ta tag i det. Men vi har flera skolenheter och det är flera chefer som är delaktiga. Det gör ibland att man tappar tid som är värdefull.
En studie av Skolverket visar att ogiltig frånvaro kan vara enklare att upptäcka och åtgärda i mindre skolor. Lokalt går utvecklingen för både högstadiet och gymnasiet mot allt större enheter. Hallqvist tror inte att det ökar risken för fler elever under radarn.
– Vi har frånvarande elever även på de små skolorna. Däremot tror jag att lotsningen tillbaka kan bli svårare till en stor skola. Därför behöver det finnas möjligheter till mellansteg och andra vägar.
Sådana prövas i #jagmed, ett projekt som kommunen deltar i och som du kan läsa mer om i nästa avsnitt. Projektledaren Inger Christensen är glasklar om skolans ansvar för att få skolkande elever att förmås till att fullfölja sin utbildning:
– Vi ska inte tappa bort någon. Det är oerhört viktigt.
NÄSTA AVSNITT
Del 2 av 3: Framgångsrik satsning hjälper eleverna tillbaka