Den 8 augusti hittades en transportbur i ån vid Holmenleden i Torshälla. I buren låg en död katt. Upptäckten, som ledde till en polisanmälan om misstänkt djurplågeri, orsakade mängder av upprörda kommenterar på sociala medier.
Några svar på frågorna varför katten dumpades, och av vem, lär vi dock inte få.
– Vi ska försöka att identifiera katten och hitta ägaren. Om öronmärkningen ger något så kommer vi att inleda en förundersökning, sa Roland Westberg, jourhavande förundersökningsledare vid Sörmlandspolisen.
Det visade sig att kattens id-märkning inte var läsbar så någon förundersökning inleddes inte. Formellt heter det att spaningsuppslag saknas. Kattkroppen, som inledningsvis förvarades i en frys på polisstationen, har eller kommer att destrueras.
Historien om den dumpade katten har även uppmärksammats på Eskilstuna djurskyddsförening. Maud Larsson är kontaktperson för föreningens katthem i Kälby.
– Om katten levde när den kastades i ån så mötte den en fruktansvärd död. Katter kan hålla andan ganska länge. Jag har förståelse för att man ibland måste ta bort ett djur, även friska, men det finns bättre lösningar. Åk till en veterinär, säger hon.
Katthemmet, som för dagen har 19 djur, tar emot katter i mån av plats, och mot en omplaceringsavgift på tusen kronor.
– Orsaken till avgiften är att nio av tio katter vi får in vare sig är kastrerade, vaccinerade eller id-märkta. Det händer att folk ångrar sig när de får höra att det kostar, och vad som händer med de katterna vet vi inte.
Djurskyddslagen ändrades vid halvårsskiftet. Tyvärr inte enbart till det bättre, menar Maud Larsson.
– Jag blev så besviken att det inte blev lag på id-märkning. Det är bara katter och höns som inte behöver märkas i dag, säger hon.
Katten som hittades i Torshällaån var märkt, det löste ändå ingenting?
– Märkningarna kan tyvärr bli dåliga med tiden. Chip-märkning är det allra bästa. Helst i kombination med en tatuering i örat, ett c, som visar att katten har ett chip. Man ska heller inte glömma att registrera märkningarna.