Det var över 20 mil att åka, men när vi kom fram till visningen ville jag helst vända. Huset låg alldeles för nära vägen och såg helt överväxt ut, sly och buskar växte ända fram till trappan. Ett risigt äppelträd var nästan på väg in genom vardagsrumsfönstret. Fuktskador, tänkte jag, rötter som förstör grunden. Dessutom fanns det ingenstans att ställa bilen. Men har man åkt 20 mil får man ju kika i alla fall. På vägen in stod mäklaren och pratade och när jag stannade till hann flera jobbiga rödmyror bita mig i fötterna.
Nedervåningen var inte fräsch, med riktigt stora flottfläckar på tapeterna, de bredde ut sig som mörkbruna arkipelager. Köket bestod bara av en vedspis och några äldre skåp, varken kyl, spis eller diskbänk fanns. Inga eldstäder förutom vedspisen fanns kvar och det fanns varken vatten eller avlopp. Nej fy, tänkte jag, vi åker och tar en glass och glömmer det här rucklet.
Men så plötsligt var det som att min blick förvreds, från att bara se bristerna till att se kvaliteterna. Båda rummen nere hade fina, pappspända tak. Det fanns fundament kvar för att sätta in nya kakelugnar eller rörspisar. Trappan upp till övervåningen var så solid att den inte knakade det minsta, trots alla visningsbesökare som sprang upp och ned. På golven låg riktiga linoleummattor, kanske i original från byggåret och de var inte ersatta av plastgolv eller själlösa klickgolv. Under mattorna fanns det skurgolv i gran, som skulle kunna tas fram om linoleummattorna inte fungerade.
På övervåningen doftade det friskt virke i snedgarderoberna och både spegeldörrar och fönster var målade med lite kritande linoljefärg, inte någon vattenbaserad plastfärg. På utsidan var huset väl underhållet, med slamfärgsmålad fasad, stuprör med skarpa vinklar som är "rätt" inom byggnadsvården, och fint målade vindskivor och takfötter. Kommunalt vatten och avlopp var på gång, sa mäklaren. Visst låg huset nära vägen, men en syren- eller vinbärshäck skulle minska insynen. Vägen verkade dessutom knappt vara trafikerad. Ett i princip orört hus, med två minuters promenad från badsjö och lanthandel, vidunderlig utsikt över levande landsbygd och grusvägar med grässträng i mitten.
Sensmoral: döm aldrig ett hus efter en enda blick!