Kvällens musikaliska ciceron dyker upp som en laxrosa dröm i dubbelknäppt kostym. Han åker slalom mellan bänkraderna, tar sig fram förbi picknickfiltar och kaffe på termos. Allsång utrbyter under inledande Katrineholmslåten, men efter det så hamnar den musikalsika aktiviteten i skymundan. Redan på förhand är det uppenbart att det här är barnens afton.
‒De har bra låtar och är färgglada. Min favorit är Holly, säger Linnéa Öhman.
Föremålet för superlativen är gruppen Dollystyle som sjunger tuggumidoftande pop med asiastiska influenser. Framför första bänkraden har en armé av hängvina fans samlats - alla i frontfigurernas främsta kännetecken: de pastellfärgade perukerna. Faktum är att hela publikhavet, uppemot 2 000, skiftar i rosa och ljust turkos.
Men det är en otålig väntan. Först radar Gabriel Forss upp gamla godingar ("Du är min man" och "Sommaren är kort") för att sen damma av klassikern "Pärleporten", till den yngre publikens stora förtret. Att blidka med skämt om instagram och Snapchat funkar inte. Till och med Pippi Långstrump möts av spridda burop.
När väl kvällens dragplåster gör entré briserar en pastellfärgad bomb framför scen. En kakafoni i Bieber-klass utbryter och de mest hängivna besökarna får betalt för mödan. Dollystyle bränner snabbt av förra årets bidrag till Melodifestivalen, "Rollercoaster", för att i mellansnacket hylla sina fans.
‒Fansen är det bästa med att vara ute på turné, säger Fannie Johansson (Polly) från scen.
Att gruppen sen väljer Gyllene Tiders "Gå och Fiska", en låt som släpptes för 20 år sen, spelar ingen roll. Allsången drunknar i ropen från scenen som fortsätter i oförminskad styrka.