Jag har inget emot den lilla ceremonin på Gröna Kulle i går på förmiddagen. Men jag förstår den inte. Jag har inget emot att Göran Dahlström och Leif Tronelius planterade en japansk gyllenlönn på Kullen i går förmiddag till minne av kronprinsessbröllopet i Stockholm i dag. Men jag förstår inte varför.
Själv var jag inte på plats på Kullen under ceremonin. Men jag har hört mig för med dem som var där och fått veta, att kommunstyrelsens ordförande motiverade Kullens nya träd med att det ska växa till minne av dagens historiska händelse, bröllopet i Stockholm. De som promenerar på Gröna Kulle i framtidens Katrineholm ska påminnas om giftermålet mellan kronprinsessan Victoria och herr Daniel Westling den 19 juni år 2010.
Sällsynt händelse
Verkligt historiska händelser händer inte varje dag. Händelser, som vi med säkerhet redan i förväg vet blir historiska, är än mer sällsynta. Dagens bröllop är en sådan sällsynt händelse. Men hur jag än försöker kan jag inte fatta poängen med, att det vid just Katrineholms kommunlednings högkvarter ska växa ett träd som i framtiden påminner världen om bröllopet i Stockholm 2010.
Jag har sökt symboliken i trädplanteringen. Jag har inte hittat den. Jag söker symboliken i trädet med de gyllengula bladen på Gröna Kulle. Nej, det är lönn! Finns det en koppling till Japan så ser jag den inte.
Jag delar Göran Dahlströms uppfattning, att oaktat vilken åsikt man har om monarkin så bör vi respektera det statsskick vi har. Men varför plantera en japansk gyllenlönn i Katrineholm för att visa respekt för kronprinsessans bröllop?
Ältandet i tv
All uppståndelse, tv-kanalernas ältande av det som ser ut som ett sagobröllop i verkligheten, har enligt opinionsmätningar visat sig leda till minskat stöd för monarkin. Men skulle det ordnas en folkomröstning om statsskicket i dag är jag säker på en förkrossande majoritet för monarkin. Själv skulle jag rösta mot. Men jag skulle fortsätta att vara ganska lågmäld i den debatten.
Ordet folkomröstning för osökt min tanke till Vingåker. Närmare bestämt till Vingåkers kommun och den där avblåsta folkomröstningen. Det lokala partiet Vägen till livskvalitet hade berett sig på att göra folkomröstningsfrågan till huvudfråga i kommunvalet. En av partiets företrädare, Mari Jansson, skrev en debattartikel i Katrineholms-Kuriren i vilken hon spekulerade om orsakerna bakom lappkastet.
Jag har ingen anledning att polemisera mot Mari Jansson i sakfrågan. Men den historiebeskrivning utifrån vilken hon drar sina slutsatser stämmer inte. Hon gissar att orsaken till att det planerades en folkomröstning var att en del av de andra partierna ville dölja bristerna bakom beslutet att lägga ner skolorna i Österåker och Baggetorp.
Höjde ögonbrynen
Den gissningen må vara lika god som någon annan. Men sedan höjde jag ögonbrynen:
”Goda råd var dyra – Katrineholms-Kurirens chefredaktör Krister Wistbacka kom helt oväntat med lösningen genom att föreslå en sammanslagning av Katrineholms och Vingåkers kommuner. Moderaterna högg på betet och flera tyckte plötsligt att detta var jättebra.”
Jag skrev visserligen att problemet med minskat elevunderlag fanns både i Katrineholms och Vingåkers kommuner. Jag drog också den inte särskilt långsökta slutsatsen att om Vingåker och Katrineholm hade varit en och samma kommun hade det varit lättare att hantera saken rationellt. Men att jag då ”helt oväntat” föreslog en kommunsammanläggning som ”lösning” på det akuta problemet och att ett parti av den anledningen ”högg på betet” är smickrande men helt fel.
Mer än 20 år
Saken är den att jag i mer än 20 års tid argumenterat för en fusion av de tre kommunerna i det som i officiell statistik kallas Katrineholms A-region, alltså KFV-kommunerna. Under hand övergick jag till att primärt försöka att fusionera Vingåker och Katrineholm. Problemen med och debatten om minskande elevunderlag tog jag upp mest som bekräftelse på att nuvarande kommungränser hindrar möjliga goda lösningar på reellt existerande problem.
Att Mari Jansson och VTL fortsätter att argumentera för de politiska och byråkratiska administrationerna är begripligt eftersom hela VTL:s existens som parti bygger på Vingåker som kommun. Frågan handlar om bästa möjliga förutsättningar för utveckling av Vingåkersbygden som sådan. Och bästa möjliga offentliga service för Vingåkersborna i framtiden. En väg till livskvalitet utan hinder av en kommungräns mellan Hulta och Baggetorp.
Det handlar om att respektera människorna mer än byråkratiska kommungränser.