Leila och Khaled är inte ensamma om att utsättas för hedersförtryck. En studie gjord för Stockholms stad visade att var tredje ungdom i Stockholm med två utlandsfödda föräldrar lever med hedersrelaterade normer. Det betyder att så många som 240 000 ungdomar, kanske ännu fler, kan leva under hedersförtryck i Sverige.
Samtidigt fälls få för hedersförtryck eller hedersvåld. De polisanmälningar som Leila, Khaled och hans familj gjort efter de dödshot de utsatts för har samtliga lagts ner. Enligt Khaleds pappa hävdar polisen att de inte har tillräckligt med bevis.
– Jag spelade inte in samtalen, det är mitt fel, säger han.
Elisabeth Johansson är chef för sektionen för brott i nära relationer hos polisen i Eskilstuna.
– Det ställs stora krav på bevisning, säger hon, men vill inte kommentera det enskilda fallet.
Hon är däremot medveten om problematiken och beskriver den i termer av begränsningar med hänvisning till familjens heder.
– Flickor får inte välja make själva, de får inte vara ute på kvällarna och de begränsas mer ju äldre de blir. Killar måste vara rapportörer och vakta sina systrar. De får inte heller välja vem de ska gifta sig med, även om de har större frihet i äktenskapet senare.
Thomas Bergström är åklagare vid Åklagarkammaren i Eskilstuna.
– I en hedersbrottskontext är man ofta utsatt för tryck från alla möjliga håll, så man berättar oftast inte allt på en gång och det är få personer som vill ställa upp, vilket är problematiskt senare när man ska bevisa något brott. Rättsväsendet har inga genvägar att ta bara för att det antas att brottet sker i hederns namn, säger han.
Elisabeth Johansson menar att polisen har utvecklat särskilda metoder för att utreda hedersbrott genom att ställa fler och mer specifika frågor när de gäller den här typen av brott. Hon minns ett fall där en flicka skulle svara på frågan om hon kunde välja make. Följdfrågan "Hur går det till?" blev då viktig.
– Hon sa: "Min pappa kommer lägga upp tre fotografier på bordet och så får jag välja en av dem." Vi ser alltså olika på vad välja betyder. Vi kan inte nöja oss med ett "ja" på frågan om hon får välja make.
Enligt flera poliser som Eskilstuna-Kuriren pratat med har Khaleds familj rätt till polisskydd även om polisanmälningarna läggs ner.
– Jag sa till polisen, ni tar Khaled härifrån men ni lämnar oss. Ni gör ett stort fel, mina barn är rädda, säger Khaleds pappa som berättar att familjen har fått motta flera allvarliga hot.
Henrik Belfrage är professor i kriminologi. Han betonar polisens skyldigheter.
– Det är knappt så att polisen själva kommer ihåg det, efter många års resursbrist, men en viktig uppgift för polisen är att skydda oss medborgare. Inte bara att gripa brottslingar och utreda brott, säger han.
Att Leila inte polisanmälde sin familj för misshandel, utan bara för hoten, förvånar inte de poliser och experter som Eskilstuna-Kuriren pratat med. Bo Lagerkvist är före detta polis i Eskilstuna och arbetar numera med det nationella kompetensteamet för hedersrelaterat våld och förtryck hos länsstyrelsen i Östergötland.
– Har man inte frihet att välja sin partner blir det problem om man träffar en person som inte accepteras av familjen. Det förekommer att utsatta personer inte anmäler på grund av rädsla för att hotet från utövarna skall förstärkas.
Han tillägger att det är viktigt att samhället erbjuder skydd till utsatta brottsoffer.
– Utsatta personer ska känna trygghet och stöd, de ska veta att man kan få skydd när man anmäler. Det är nämligen vanligt att ingen inom familjen hjälper den utsatta. Och utan trygghet, blir det ingen anmälan.
Enligt Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta forskare på hedersproblematik, har polisen blivit bättre på att skydda utsatta och att ta deras berättelse på allvar. Men hon ser också stora brister i myndighetsarbetet.
– Det finns en försiktighet, men framför allt finns det en feghet både hos socialtjänsten men också hos polisen. Man tillåter familjer skapa ett helvete för andra när man inte tar gärningspersonerna.
Hon menar att polisen och socialtjänsten måste ställa fler frågor till föräldrarna.
– Polisen måste också sätta avlyssningsinstrument i exempelvis föräldrarnas bil och se till att de blir häktade.
Anne Asp är polis i Sörmlands kompetensnätverk för arbetet mot hedersvåld.
– Om jag är rädd för vargen går jag inte ut i skogen om den finns där. Jag tror att det är en allvarlig situation, men om man tar emot skydd och går tillbaka hem ett antal gånger blir det ett inkonsekvent beteende. Polisen kan ha svårt att agera och skydda de utsatta i så fall, säger hon och fortsätter:
– Om det finns fara om hot och våld ska man försöka leva efter de råd som man får efter polisens riskbedömning. Man ska undvika situationer som kan vara farliga. Många offer lever i en normaliserad värld och förstår inte när allvaret går över till ett väldigt allvarligt läge. Det är ungefär som när misshandlade kvinnor inte tror att de kan utsättas för dödligt våld.
Vi har sökt Anneli Carlsson, chef för brottsoffer och personskydd vid Eskilstunapolisen som inte vill uttala sig. Hon hänvisar till polisens hemsida för information om hur hennes enhet arbetar med skydd för personer utsatta för hedersbrott.
[fakta nr="1"]