En del planerar och organiserar sitt bröllop in i minsta detalj. Att Annika och Nicklas gifte sig på Vaktklippan vid tusenåriga Thingvellir i det isländska landskapet låter nog så romantiskt, men faktum är att det mest låg praktiska orsaker bakom.
Nicklas är berggeolog och mycket intresserad av Island, men hade ännu inte kommit dit. Annika har islandshästar, och hade varit på Island flera gånger. Det föll sig så att det passade för dem att kombinera en resa dit med att gifta sig. Det gick bra, trots ett besök i en stenmur dagen innan för Nicklas del; han var inte lika bekant med islandshästarna som Annika.
Hur ett frieri ska gå till hade han fullständig koll på.
- Vi hade träffats ett tag. Sen tyckte jag det var läge, så då friade jag. Kvällen innan hade jag smitt ett par ringar. Så jag bjöd på middag, och ställde mig på knä. Det är ju en fråga i livet man inte vill ha nej på, säger Nicklas.
Han hade till och med skrivit talet till kvinnan, och han höll det också.
- Tvärnervös! Nej, jag tror inte jag har talet kvar. Det är väl uppluckrat av handsvett.
Han fick sitt ja, fastän Annika blev överraskad, och fastän hon aldrig hade tänkt gifta sig. Men det blir ju enklare konstaterar hon, med tanke på barn och juridiska saker.
- Samhället är ju byggt för att man ska vara gift, säger hon.
- Jag var väldigt förvånad att det vart så formellt, säger hon om frieriet.
När Nicklas frågade så behövde Annika inte fundera.
- Det kändes helt naturligt och självklart att tacka ja eftersom vi redan då hade ett kärleksfullt och bra förhållande.
Båda skojar och skrattar genom hela berättelsen. Framför allt verkar de ha haft väldigt kul, och avspänt. Inte mycket att vara nervös för när bröllopet får bli lite som det blir.
Paret kontaktade ambassaden för att höra hur de kunde göra för att bli vigda på Island, en borgerlig vigsel. Vigselförrättaren träffade de inte förrän det var dags. Han var så kallad syssloman, och polismästare, borgmästare och borgerlig vigselförrättare i en och samma person.
- Han dök upp med uniform och guldgrejer, och värsta pilotbrillorna. Och så höll han långa förmanande tal till oss som vi inte förstod så mycket av, berättar Annika.
- Jag tror jag gifte mig i gymnastikskor, säger Nicklas.
- Jag med, säger Annika.
De fixade håret på en salong för både herrar och damer, och Annika beställde brudbuketten dagen innan, av en förtvivlad florist som fick tämligen fria händer att göra något enkelt i gult. Till middagen på kvällen lånade hon en klänning. De nygifta bodde på Hotel Borg i Reykjavik, där de hade beställt ett rum, men fick en svit när giftasryktet gick. Och sedan åkte de i sin hyrbil på Islands enda asfalterade väg, 1:an. Mycket nöjda.