Förskolecheferna skriver bland annat att de stora barngrupperna med långa dagar för barnen innebär att bemanningen inte räcker till för alla arbetsuppgifter. Personalen tvingas därför ibland prioritera bort planering och reflektion. Det, menar förskolecheferna, bidrar i sin tur till att det systematiska kvalitetsarbetet blir lidande.
Det blir tydligt att förskolan inte klarar de krav som lagen ställer på verksamheten, skriver de.
Nu ser bildningsförvaltningen över vad det kan kosta att ge förskollärarna mer administrativt stöd.
‒En del digitala system tar tid och förskollärare blir sittande vid dem. Därför ska vi ta fram kostnadsberäkningar för vad det skulle kosta förvaltningen att ge förskollärarna administrativt stöd, så att de kan ägna sig åt sitt huvuduppdrag, säger Birgitta Dahlbeck.
De räknar också på vad det skulle kosta att ge förskollärarna ytterligare planeringstid.
‒Förskollärare är ambitiösa och engagerade men det skapar också stress. Det har med planeringstid och förutsättningar att göra. Är det många barn och lite tid och man vet att man borde göra det här så är det något som skaver när man inte hinner. Kan man följa varje barns lärprocesser, och få det tydligt för sig, så bidrar det till måluppfyllelse i skolan. Det finns det forskning som säger, säger Birgitta Dahlbeck.
Tror ni att det ni gör nu kan göra att resultaten i grundskolan blir bättre?
‒Absolut. Vi har hela tiden 1-19-perspektivet med oss, vid övergångarna från en verksamhet till annan, hur vi kan stötta varandra, och att förskolepersonalen ska känna stolthet över att eleverna lyckas i skolan. För det är mycket där som grunden läggs, säger Johan Söderberg.