Lördagen den 10 november är det dags för Nordens arkiv att fira Arkivens dag och öppet hus har blivit den publika delen av firandet.
– Tanken bakom är att allmänheten ska besöka oss och bli uppmärksammad på de historiska skatter som döljer sig i våra magasin. Nästan allt arkivmaterial är öppet för forskning och en guldgruva för den som söker svar på frågor av historisk karaktär, säger Roland Blomkvist, som jobbar i kommunarkivet, beläget i Ava-huset på Trädgårdsgatan.
I kommunarkivet finns över 3 000 hyllmeter med handlingar från kommunal verksamhet, som protokoll, räkenskaper, korrespondens, betyg och skolhandlingar, elevhälsovårdsjournaler, omvårdnadsjournaler och socialakter. Här finns också handlingar från företag, föreningar och privatpersoner.
Årets tema för Arkivens dag är "Fest och glädje”.
– Anledningen är att arkivväsendet firar 400-årsjubileum just i år, säger Roland Blomkvist och berättar att förutom utställningen ”Katrineholm i litteraturen” kommer kommunarkivet att uppmärksamma Barnens dag-festligheterna, som firades i Katrineholm under många år.
Roland Blomkvist berättar att första Barnens dag-firandet i Katrineholm var i november 1921.
– Det var kvarnägaren Claes Lundberg som stod för idén till arrangemanget den gången. Behållningen blev, trots uteaktiviteter i snöyra, hela 6 331 kronor. En imponerande summa på den tiden. Intäkterna skulle oavkortat gå till barnens bästa, och den gången fick de bidra till driften av Katrineholms barnhem, som invigts året innan.
Det goda resultatet gav mersmak och i Katrineholm upprepades evenemanget även 1922 och 1924, dock lite tidigare på hösten för att undvika snö och is.
– Det skulle sedan dröja hela 22 år innan det var dags igen. 1945 bildades en Barnens dag-förening. I de stadgar som antogs i september samma år står angivet att föreningens uppgift var att samla medel för att ”mindre bemedlade barn”, företrädesvis från Katrineholm, skulle få möjlighet att vistas på landet under några sommarveckor, säger Roland Blomkvist och redogör för fortsättningen:
År 1947 inköpte Barnens dag-föreningen egendomen Stora Stensjö, belägen mellan Halmstad och Falkenberg i Halland, endast några stenkast från havet. Här skulle en fungerande barnkoloni kunna anläggas. Gården var dock hårt sliten och det dröjde sju år innan man kunde ta emot några barn där. Koloniverksamheten drevs av föreningen i egen regi åren 1953-1970. Ett undantag gjordes dock för 1957, då stora Stensjö fungerade som förläggning för ungerska flyktingar.
Sammanlagt fick Katrineholm uppleva 13 firanden av Barnens dag-festligheter på gator och torg. Vartannat år, mellan 1946 och 1970, var det dags.
– Efter 1970 upphörde både koloniverksamheten och festligheterna, även om föreningen fanns kvar i ytterligare nästan två decennier, till den 9 maj 1989, då ordförande Tore Widing förklarade föreningen som upplöst, säger Roland Blomkvist.