– Det är S & M mycket medvetna om. Vi har redan ett underskott. Men det vill de inte prata om före valet.
Det menar Callhammar vars farhågor för kommunens ekonomi har ökat stadigt sedan december 2016. Då fick kommunstyrelsens ledamöter en prognos med rubriken ”En bild av Katrineholm år 2020 – vad händer?”.
"En katastrof", om oppositionsrådet själv får svara.
Prognosen var en fingervisning om vilka ekonomiska effekter den politiska majoritetens då planerade bygginvesteringar väntas få 2020. Totalt handlar det om beräknade investeringskostnader på drygt 780 miljoner kronor för nytt äldreboende, ny högstadieskola, ny F-6-skola, p-hus på Norr och ny brandstation.
– Därtill kommer ytterligare investeringar på infrastruktur, Backavallen, med mera, som gör att man landar på 1,3 miljard som kommunen måste låna, uppger oppositionsrådet.
Som en konsekvens av investeringarna i prognosen, beräknades kommunens hyres-, drift- och personalkostnader öka med drygt 184 miljoner kronor. Kostnadsökningen kan enligt prognosen bara finansieras på två sätt.
Det ena är att befolkningen under nästa år ökar med omkring 3 500 invånare. ”Osannolikt”, konstaterar Callhammar krasst och på goda grunder: den politiska majoritetens egen uppskattning av en rimlig befolkningsökning landar på cirka 300 invånare per år.
Därför ligger det andra finansieringsalternativet närmare till hands, menar Callhammar: en skattehöjning. Kommunens prognos 2016 talade om en höjning med 3,34 kronor. I dagens penningvärde är siffran lägre – 2,30 kronor – då en tredjedel av kostnadsökningarna kunnat budgetfinansieras.
Callhammar befarar ändå en skattehöjning.
– Och då kommer folk inte att flytta hit – de kommer att flytta härifrån.
Callhammar och L är inte negativa till alla bygginvesteringar som S- och M-majoriteten avser att driva igenom. Det nya äldreboendet behövs, den snart färdiga brandstationen likaså. Men skolbyggnationerna – framför allt den planerade storskolan vid Järven – och p-huset måste vänta, tycker hon.
Och om kommunskatten inte höjs till 2020?
– Då blir det som 2012 – fast värre: uppsägningar inom vård, skola och omsorg. Det är bara där en minskning kan göras för att hämta hem de höga beloppen vi pratar om. Det vore totalt vansinne, också med tanke på att det är personal som alla kommuner och landsting slåss om.
Oppositionsrådet är kritiskt till att S- och M-majoriteten inte lagt dessa kort på bordet utan i stället ägnar sig åt, som hon säger, ”mörkläggning”. Av det skälet, anser hon, fick kommunstyrelsens ledamöter vid augustimötet ingen redovisning av det aktuella ekonomiska utfallet.
– Göran Dahlström hänvisade till delårsrapporten efter valet. Jag är övertygad om att det finns nämnder med stora underskott. Men det vill majoriteten inte visa upp före valet. Skattehöjningen kan vara på väg redan i år.
Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) förkastar Eva Callhammars (L) sätt att räkna.
Ewa Callhammars (L) utspel om skattehöjningar på över tre kronor, alternativt tusentals inflyttande skattebetalare i kommunen för att klara de stora investeringarna nuvarande politiska ledning beslutat om, kallar Göran Dahlström (S) för "panikskrivning i valrörelsens sista stund".
Det Callhammar benämner prognos från 2016 var till att börja med ingen prognos, säger han, utan en ögonblicksbild.
– Det var en siffra som var uträknad av tjänstemännen och så såg det ut då. Sedan den beräkningen gjordes 2016 har vi finansierat ungefär en tredjedel. Det händer saker hela tiden och vi finansierar mer av investeringarna.
Underhåll, hyror och personal för de nya investeringarna, som F-6-skola, p-hus på Norr, äldreboende, skulle i bilden 2016 öka kostnaderna med 182 miljoner. Det fanns då kalkylerade skattehöjningar på 3 kronor och 36 öre.
– Den siffran har också sjunkit, i takt med att vi finansierar investeringarna. De 182 miljonerna har minskat med en tredjedel och fortsätter minska. Skattekostnaden nu är nere på 2 kronor och 30 öre, och befolkningsökningen är inte medräknad i det här, säger Göran Dahlström.
Några 3500 nya invånare nästa år räknar han inte med.
– Nästa år, det är helt fel. Om vi sätter spaden i backen till äldreboendet behöver vi inte betala förrän det är färdigt. Det ska inte tas i bruk 2019, utan 2021. Det är på samma sätt med skolor och p-huset. Under tiden finansierar vi olika delar.
Han räknar inte med någon skattehöjning i kommunen, men är inte främmande för det, om det krävs.
– Om det skulle vara så, att välfärden är hotad för barn och äldre, då måste vi naturligtvis göra en skattehöjning.
Ewa Callhammar undrar varför majoriteten inte lämnat någon redovisning av det ekonomiska läget vid senaste kommunstyrelsesammanträdet. Men enligt Dahlström är det inte något försök att mörka.
– Det är ett delårsbokslut, som ledamöterna får nästa gång. Det finns inget som tyder på dåliga siffror och det handlar inte om dåliga siffror som vi försöker mörka. Vi kan inte sitta och styra tjänstemännen på det sättet. Det fungerar inte som hon tror. I stort sett allting i kommunen är offentligt.
Han vill gärna poängtera, att de investeringar som görs i kommunen, görs i alla kommuner.
– Vi måste bygga de här sakerna. Det är ingenting vi hittar på. Vi måste klara pendlingen, vi måste ha fler skolor. Ska vi klara de äldre som måste in på boenden måste vi bygga boenden. Med demografin som finns nu måste investeringarna göras. Men demografin ser likadan ut i hela Sverige, vi har aldrig haft så många barn och så många gamla. Det här görs i hela Sverige.
Göran Dahlström är oroad över det eventuella resultatet på riksnivå efter valet på söndag, som han tror kan påverka Katrineholm negativt.
– Blir det en alliansregering med stöd av SD förlorar vi 143 miljoner kronor per år i kommunalt utjämningsbidrag. Det är pengar vi redan får, som S aviserat att man vill fortsätta med.
Enligt beräkningar gjorda av Socialdemokraterna skulle Katrineholm förlora 2812 kronor per invånare och år, medan rikare kommuner som Danderyd få 15102 kronor mer, om det kommunala utjämningssystemet försvann, något som SD pläderar för i sitt kommunpolitiska program.
– Det här visar hur långt ifrån verkligheten som SD:s partitoppar lever, deras ekonomiska politik liknar mest Kalle Anka och skulle få förödande konsekvenser för välfärden i Katrineholm och i nästan alla andra av landets kommuner, säger Dahlström.