‒Vi har inte märkt av att kommunen skulle gå omkull av det här, men om det fortgår måste man såklart ta pengar från andra verksamheter för att finanserna det, säger Robert Skoglund (S), ordförande för socialnämnden i Vingåker.
Kommunerna har en buffert de kan använda sig av, den så kallade "finansen". Med hjälp av den kan man finansiera de ökade kostnaderna för personlig assistans, menar Robert Skoglund.
‒Men det finns såklart inte oändligt med resurser där, till slut måste man göra någonting åt det här, säger han.
Ett annat system som används av landets kommuner för att klara av en sämre ekonomi, är det så kallade utjämningssystemet. Det innebär att kommuner med bra ekonomi betalar in ett belopp i systemet för att andra kommuner som har det sämre ställt ska kunna få hjälp.
Det finns ett speciellt utjämningssystem för kostnaden för LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som infördes 2004.
‒Vi har tidigare varit bidragsgivare i systemet, men 2017 har vi för första gången i stället fått bidrag ur utjämningssystemet. Nästa år ska vi betala igen, så det svänger rejält, berättar Robert Skoglund.
Han menar dock att om systemet ska fungera i längden kan inte alla kommuner ha fortsatt dålig ekonomi inom sina LSS-verksamheter.