KK har tidigare berättat om stöldåtalet som omfattade brott begångna inom ett par dygn i januari i år.
Gärning nummer ett var en stöld i Dahlströms guldbutik i centrum. Därifrån försvann sex ringar då 24-åringen befann sig i affären. De var inte äkta vara, utan sådana attrapper kunderna provar innan riktiga ringar beställs.
Två av de norpade föremålen hittades ett par dagar senare – i en rammad bil vid SKF-rondellen på Mejerigatan. Fordonsstölden var gärning nummer två.
24-åringen satt i bilen när han greps av polis. Han förblev sedan frihetsberövad i totalt 19 dagar, större delen av tiden i häkte.
I onsdags fick han en fällande dom av Nyköpings tingsrätt. Påföljden för ringa stöld av ringarna/attrapperna och tillgrepp av fortskaffningsmedel bestämdes till skyddstillsyn med särskild föreskrift om frivårdsbehandling.
Ursprungligen misstänktes 24-åringen även för försök till grov misshandel. Det kom sig av den dramatik som följde på bilstölden.
Ett vittne som befann sig nära brottsplatsen på Fabriksgatan kände igen bilen som sin brors. Men det var inte brodern utan den främmande 24-åringen som satt bakom ratten. Vittnet/brodern tog därför upp förföljandet med egen bil. Om vad som sedan hände går meningarna isär.
Bilägarens bror påstod att 24-åringen prejade honom. 24-åringen påstod att det var han som blev prejad av vägen, vilket också polisens fotografier tyder på.
Oavsett vem som gjorde vad, blev den stulna bilen plåtskadad och fick lämnas in på reparation. Ägaren hyrde bil i Nyköping under tiden och fick två gånger åka dit med taxi. Därtill fungerade inte den krockskadade bilens display och fick lagas. Dessutom påstod brottsoffret att han i bilen hade haft 8 000 kronor i kontanter som försvann vid stölden
För detta krävde han drygt 49 000 kronor i skadestånd av 24-åringen. Tingsrätten gav honom – ingenting.
Enligt domstolen kunde det varken visas att displayen var trasig eller att den kostat så mycket som 30 000 att laga. Inte heller gick att säga vem som prejat vem. Berodde bilens skador på tredje mans envarsingripande, resonerade rätten, kunde ju inte 24-åringen ställas till svars för det.
Rättegångens avslutande del kom också att kretsa kring pengar, men då om försvarsadvokatens ersättningskrav. För tingsrätten framstod advokatens redovisade arbetstid som onödigt hög med tanke på målets ordinära karaktär. Bland annat ville han ha ersättning för åtta timmars tidsspillan, vilket domstolen sänkte till fem
.