Landskapsinsekt: Strimlus, Graphosoma Lineatum.
Tillom: 1998, efter ett initiativ av Sveriges Entomologiska förening.
Fakta: Strimlusenär cirka 10 millimeter lång och går från att vara brungul till att bli röd och svart som vuxen. Den första strimlusen kom till Sörmland 1916, enligt Entomologiska föreningen.
‒Strimlusen är inte hotad utan en relativt vanlig art i Sörmland. Man ser den ofta på sommaren på hundkex där den suger saft. Eftersom den har bra status jobbar vi inte aktivt med den. Den är lätt att upptäcka när det är soligt och varmt, säger Karl Ingvarson.
Landskapsblomma: Vitnäckros, Nymphaea alba.
Tillkom: 1908 efter ett samarbete mellan flera botaniklärare och professor Veit Wittrock från Botaniska trädgården.
Fakta: Har störst blommor av alla vilda blommor i landet.
‒Näckrosen har det bra. Den är fortfarande allmänt spridd i många av våra sörmländska sjöar, och till och med karaktärsart för flera av våra sjöar.
Landskapssvamp: Svart trumpetsvamp, Craterellus cornucopioides.
Tillkom: På1980-talet efter ett initiativ av svampvänner.
Fakta: Beskrivs ofta som en mycket god matsvamp.
‒Så pass vanlig att vi inte behöver ha någon övervakning på den. Tror den fått ett uppsving nu när det blivit så populärt med nischad matlagning. Spridd i hela länet men inte lika vanlig som kantarell och trattkantarell.
Landskapsdjur: Fiskgjuse, Pandion haliaetus.
Tillkom: 1988. En jury med representanter från Världsnaturfonden och kung Carl XVI Gustaf var med och röstade.
Fakta: Har ett vingspann på upp till 1,5 meter. Tillbringar höst och vinter runt Medelhavet och i Afrika.
‒Fiskgjusen är ovanlig i Europa men finns i alla världsdelar. Den står uppförd i EU:s fågeldirektiv och Sverige har ett särskilt ansvar för arten. En riktig globetrotter som lockas av våra fina fiskevatten med närliggande skogar.
Landskapsmossa: Vågig praktmossa, Plagiomnium undulatum.
Tillkom: 1998 på initiativ avMossornas vänner.
Fakta: Finns i hela Europa.
‒Bedöms som livskraftig och trivs i löv- och blandskog. Statusen är mycket god.
Landskapssten: Granatådergnejs.
Tillkom: 1989 på initiativ av SGU.
Fakta: Gnejs är den dominerande bergarten i Sörmland och har miljarder år på nacken.
‒Den finns där den finns. Inte mycket att säga om.
Landskapsgrundämne: Kobolt.
Tillkom: 1989 på initiativ av Svenska nationalkommittén för kemi.
Fakta: Kobolt (Co i periodiska systemet) är en central atom i vitamin B12, som kroppen behöver för att producera röda blodkroppar. Bröts i Nyköping på 1400-1600-talen.
‒Vi har tyvärr inget pågående arbete kring kobolt.
Landskapsäpple: Åkerö.
Tillkom: 2005 på initiativ av Sveriges Pomologiska Sällskap.
Fakta: Det gamla moderträdet står ännu kvar på gårdsplanen vid Åkerö säteri, Flens kommun, där det planterades av Carl-Gustaf Tessin 1759.
‒Ett mycket gott äpple och det är fantastiskt att moderträdet ännu ger frukt, säger Karl Ingvarson.
Landskapsfisk: Braxen, Abramis brama.
Tillkom: 1994 i samarbete mellan Fiskeriverket, fiskevattenägare, sportfiskeklubbar och yrkesfiskare.
Fakta: En välsmakande karpfisk, vanlig i västra Mälaren och Hjälmaren. Lokalpatriot som kan leva och leka i samma vik hela livet.
‒Det går bra för braxen! Den har gynnats av de storskaliga miljöförändringar som skett i våra sjöar och vattendrag. Övergödning gynnar karpfiskar som får mer mat, samtidigt som rovfiskarna får svårare att jaga dem när vattnet är grumligt, säger Tobias Fränstam, fiskeribiolog på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund.
Han ser braxen som en outnyttjad resurs, en framtidsfisk.
‒Torsk var en skräpfisk på 60-talet, nu kan du hitta den på lyxkrogar. Allt handlar om attityd. Jag äter hellre en vällagad inkokt brax än en norskodlad lax, uppfödd på pellets. Vi skulle mycket väl kunna äta lokalfångad braxen från västra Mälaren. Det är bra som föda och jättegott. Jag hoppas att vi återupptäcker braxen, säger Tobias Fränstam.
Länsstyrelsen har tagit på sig att lyfta fram och beskriva de egna symbolerna. Något särskilt uppdrag att följa arternas utveckling finns dock inte.