Sedan 2015 har Skolkommissionen haft regeringens uppdrag att lämna förslag som leder till höjda kunskapsresultat, bättre kvalitet i undervisningen och ökad likvärdighet i skolan.
I torsdags lämnade kommissionen sina slutsatser i en rapport som bland annat innehöll stärkt statlig styrning av resurserna, bildandet av en regional myndighet för ökad samverkan mellan kommuner och lottning till populära skolor i stället för kötid som antagningsmetod.
Johan Söderberg (S), ordförande i bildningsnämnden, tycker många förslag är bra, men ser också problem och motsägelser.
– Det som är bra är att man har blivit tydligare gällande likvärdighetsaspekterna, att varje huvudman ska sträva efter att ha god social sammansättning i sina skolor, för det är ett problem i dagsläget, säger Söderberg.
En starkare statlig finansiering kan innebära mer pengar för Katrineholm, menar han.
Lottning av elever till populära skolor för att minska segregation och öka chanserna för nyanlända barn att ta sig in får han däremot inte ihop med det aktiva skolvalet och att huvudmännen ska sträva efter en god socioekonomisk sammansättning av elevgrupper.
– De motsäger varandra lite grand. Jag har svårt att se att man får ihop det där, säger Söderberg.
Ökad statlig styrning är också något som glädjer liberalen Jesper Ek, ledamot i bildningsnämnden.
– Jag hade gärna sett att det gått ännu längre. På sikt behöver skolan återförstatligas helt. Men det som kommissionen nu sagt skulle kunna tolkas som ett återförstatligande, säger Jesper Ek.
Riktigt lika positiv är inte Ek gällande förslaget att lotta ut platser på populära skolor.
– I Katrineholm rör det här ju snart bara två skolor, den nya Järvenskolan och Kunskapsskolan. Jag tycker inte att lottning och slumpen ska avgöra ett barns framtid, säger Jesper Ek.
– Jag tycker intentionen är bra, men jag kan se att den ger större effekter i kommuner där det finns flera skolor.