– Både min far och hans fru dog i hjärtinfarkt och när min far dog var det bara för mig att kavla upp armarna och ta i, berättar Berit Björnsbråten.
Från början var det bara en liten såg som startades på 50-talet, men företaget har successivt utvecklats till en fullsortiments bygghandel. Idag sågas inget virke på företaget, det är inte lönsamt längre. Men däremot går hyvleriet för fullt. Efterfrågan är stor på många specialhyvlade produkter, regionen har många gamla herrgårdar och där sätts helst originalprofiler tillbaka vid renoveringar. Bettna såg har bland annat levererat många lister och paneler till Dufweholms herrgård utanför Katrineholm.
– Hyvla vet jag hur det går till, men jag kan det inte. Allt annat kan jag efter alla år, berättar Björnsbråten.
Hur kom du in i den här typiskt manliga branschen?
– Jag var ju här redan som liten och sprang när både min far och hans fru drev företaget. Jag fick hjälpa till med alla olika uppgifter där det behövdes någon, jag trivdes bra och blev kvar här även efter att jag slutade skolan. Förr var det kanske en typisk manlig bransch men det håller jag inte med om nu. Det är många tjejer som är verksamma som både snickare och handlare. När jag var med i Bolistorganisationens styrelse var jag yngst och tjej, men nu är man mer medveten och har fler tjejer på olika poster, säger Berit Björnsbråten.
Från början fick hon visa att hon kunde sin sak och ta plats, men i dag är det det naturligaste som finns och respekten är ömsesidig. Snickra tycker hon också är roligt och många av renoverings och tillbyggnadsjobben i hemmet i Katrineholm har hon varit delaktig i.
Både din far och hans fru dog i hjärtrelaterade problem, är det något du tänker på?
– Det kan ju ha haft många olika orsaker till att det blev så, men det är klart jag tänker på hur jag arbetar och att inte stressa. Det är en fördel att bo i Katrineholm och att kunna koppla bort firman när jag åker hem.
Berit Björnsbråten är en typisk entreprenör.
– Hade det inte blivit sågen, så hade det säkert blivit något annat eget.