Riksdagens miljömål för biologisk mångfald ska omsättas på lokal nivå, på ett sätt som miljöpartisten Gudrun Lindvall har föreslagit. I måndags ställde alla partier i fullmäktige sig bakom hennes förslag, som går ut på att följa ett antal djur- och växtarter över tid för att kunna ta fram lämpliga åtgärdsplaner för hur de kan räddas. Gudrun Lindvall hoppas att detta ska göra det nationella miljömålsarbetet mer konkret.
- Begreppet "den biologiska mångfalden" tenderar att bli rätt abstrakt, men pratar man om lärkor och tofsvipor, blåsippor och prästkragar, humlor och nässelfjärilar så blir det mer tydligt vad det handlar om, beskriver hon förslaget.
Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål, som fungerar som riktmärke för miljöpolitiken. 15 av dessa mål antogs 1999. Det sextonde, som är det mål som Lindvalls motion handlar om, las till år 2005.
"Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd."
Så är målet formulerat, men inget av Sveriges län bedömer att det går att nå till år 2020. Naturvårdsverket konstaterar att det saknas resurser, och att miljöns utveckling I stället går åt det negativa hållet.
"De åtgärder som befintliga styrmedel lett till är otillräckliga och arbetet med att värna ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald går för långsamt. Inga nya styrmedel eller ökade resurser har tillkommit under året", skriver myndigheten på sin hemsida.