Fikastunden / vinjett
Det här är pausen som står i bjärt kontrast till mötet på ett konditori. Där är det ofta slammer av koppar, musik ur högtalarna och folk i rörelse.
Anna Lindqvist Rynning sitter med sina egna tankar i ett rum där tystnaden härskar. En miljö anpassad för att blodtrycket ska nå rätt nivå efter en tappning.
Hur länge har du varit blodgivare?
- Första gången var när jag gick vårdskolan. Så, få se nu ... Det blir 15 år i år.
Varför lämnar du blod?
- Jobbar man inom vården är det lätt att se behovet. Det är ett så lätt sätt att hjälpa till. Jag gör det för den goda sakens skull.
Nu sitter du med en mugg i handen, vad dricker du?
- En latte. Jag tog en pepparkaka till.
Är du en kaffedrickare av stora mått?
- Nej, knappast. Det brukar bli en kopp på eftermiddagen. De dagar jag jobbar blir det två.
Vad föredrar du, pulverkaffe, brygg eller kok?
- Brygg. Pulverkaffet funkar i nödfall, kokkaffe har jag faktiskt aldrig druckit.
Hur ofta går du ut och fikar?
- Det är sällan numera, en eller ett par gånger om året kanske. Det blir så dyrt när barnen Tilda, 8, och Evin, 6, ska med. Det blir oftare att vi träffas hemma hos någon.
Då ska det förstås bjudas på hembakt?
- Bullar är aldrig fel att bjuda på, men jag bakar inte så ofta. Det är tråkigt, tar tid och så har jag har inget riktigt bra recept. Det blir efter kokboken, oftast kanelbullar. Men kladdkaka med vaniljvisp eller glass är både gott och smidigt.
Vad ska du göra efter fikat?
- Passa på att åka och handla när barnen är i skolan, säger Anna och grimaserar över att sista klunken i muggen svalnat under frågestunden.