Om ett dödsbo saknar pengar bör socialnämnden i kommunen bevilja ekonomiskt bistånd som gör det möjligt att hålla en enkel men värdig begravning upp till ett halvt prisbasbelopp, vilket motsvarar omkring 22 000 kronor. Så säger det regelverk som Socialstyrelsen satt upp.
I slutet av förra året avled en katrineholmare och dödsboets medel räknades på dödsdagen. Det fanns omkring 13 000 kronor kvar och eftersom begravningskostnader går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet efter en avliden person, beviljades begravningsbistånd med ett halvt prisbasbelopp minus de cirka 13 000 som fanns kvar.
Den avlidne hade dock autogiro kopplat till sitt konto och därför drogs cirka 5 880 kronor omkring två veckor efter dödsfallet.
De anhöriga var inte nöjda och yrkade på att kommunen skulle betala fullt begravningsbistånd minus de pengar som fanns kvar efter autogirobetalningarna. Kommunen avslog detta och ansåg att det var dödsbodelägarnas ansvar att stoppa autogirobetalningar.
Barnen överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten. De anförde att det inte kan vara meningen att barnen ska betala för pappans begravning samt att de inte haft kunskap om vad som behövde göras efter ett dödsfall och inte känt till att pappan hade så mycket räkningar på autogiro.
Förvaltningsrätten har nu dömt till Katrineholms kommuns fördel. Rätten anser att kommunen haft grund för sitt beslut och avslår överklagandet.