Betygen från vårterminen 2018 visar att niorna i Katrineholm har gjort stora framsteg. Deras resultat är det högsta sedan den nya läroplanen trädde i kraft 2011.
– Det fanns ingen pluggkultur. Nu har vi lyckats skapa en, säger Magdalena Norin, rektor på Järvenskolan Tallås.
Att prata med eleverna om attityder är en av flera åtgärder som gjorts. Andra exempel är tydligare dokumentation och uppföljning av eleverna, samt riktade insatser. De elever som inte har möjlighet att studera hemma erbjuds studieverkstäder.
Glappet mellan flickors och pojkars skolresultat är ett välkänt problem i hela landet. I Katrineholm har man aktivt arbetat med normkritik. Lärarna visar att trams och skojbråk inte är okej, och att man inte behöver skämmas för att plugga. I år har glappet minskat. Fler pojkar är behöriga till gymnasiet och deras meritvärde har ökat med 30 poäng.
– Pojkarnas behörighet har tagit ett kliv framåt. Men inte på bekostnad av flickorna, de fortsätter framåt, berättar Magdalena Norin.
Lärarna diskuterar numera pedagogik med varandra i större utsträckning. Det är vanligare att man besöker varandras klassrum.
– Man får se sitt jobb med andra ögon och får lite nytändning, säger Magdalena Norin.
Flera av insatserna är en del av regeringens satsning ”Samverkan för bästa skola”, som Järvenskolan Södra deltar i.
Årskurs nio har gått framåt vad gäller meritvärden (betyg), behörighet till gymnasiet, antal elever med godkänt i alla ämnen. I årskurs 6 har det gått framåt för eleverna i alla ämnen förutom engelska. Resultaten i årskurs 7 och 8 har däremot försämrats något i år. Statistiken gäller eleverna i de kommunala skolorna i Katrineholm, oavsett folkbokföringsort.