Det är inbjudna kamrater som ska tävla i att få upp fisk ur vattnet via ett litet hål. Men känner jag mina vänner rätt så kommer man nog mest att ta del av kaffe och därtill bredda smörgåsar. Rågbröd, kaviar och ett icke vändstekt ägg hör till favoriterna i kylan.
Undertecknad lär inte vara på plats eftersom segraren säkerligen inte kommer att tillkännages i den tidning jag medverkar i.
Ni ska i alla fall få en fiskehistoria med Nilsson i huvudrollen, på ett mindre smart sätt. Jag och en kamrat åkte till järnvägsbron över Duveholmssjöns utlopp, här skulle spinnfiskas! Gäddan var på gång så vobblern sattes på linan och kastandet tog fart. Nu bar det sig inte bättre än att det tredje kastet fastnade i en grantopp några meter upp. Det var bara att klättra. Drag är dyrt och jag hade bara detta.
Smidiga Nilsson nådde toppen och lossade draget. Men oj, vilket härligt gung det var där uppe. Efter en stunds härligt gungande bar det sig inte bättre än att toppen gick av, naturligtvis under fötterna. Som en projektil gick jag rakt i backen, landade en halvmeter från en sten, huvudet fick en smäll. Inte allvarligt tyckte jag, men ni andra tycker nog att skadorna blev bestående.
Lärdom: Gunga inte i en grantopp.