I höstas gjorde kommunenEkot gjort en genomgång, som visar att 54 av landets kommuner har ordningsvakter som patrullerar på offentliga platser. Det är polisen som avgör om kommunerna får anlita privata ordningsvakter, i så kallade paragraf 3-områden där det bedöms finnas särskilt behov. Men i Katrineholm ser inte Peter Henriksson något större behov nu heller:
– Jag pratade med Eskilstuna och Landskrona och några andra kommuner, som kört ordningsvakter. Bara ordningsvakter har begränsad effekt, men det man ser är att fler delar, ordningsvakter, fler vuxna på stan, övervakningskameror, lampor och lysen, det sammanlagt ger ökad trygghet. Ordningsvakterna kan vara ett komplement. Från Eskilstuna finns också erfarenheten att ordningsvakterna fick släpa mycket fyllon, på ren svenska, säger Peter Henriksson.
Henriksson konstaterar att beslutet att ha eller inte ha ordningsvakter inte ligger på honom, utan alltså dels på polisen, dels på de verksamheter som tycker att det behövs. Men han är tveksam till om behovet finns.
– Just nu är det lugnt och tryggt i centrum. Vi har inte speciellt många skräniga människor, eller rån och annat. Jag lägger mig inte i vad andra kommuner gör, men om vi har en massa ordningsvakter i stan kanske polisen inte är på stan här, utan åker till städer där det inte finns ordningsvakter. Då får vi betala för något som är polisens uppgift.
Man kan ändå, fortsätter Henriksson, komma till en punkt där ordningsvakter behövs, men han tycker att ett sådant beslut måste föregås av analys.
– Man måste jobba stenhårt på orsaken till att de i så fall behövs, inte bara acceptera att de behövs år efter år.