‒Det var en ren tillfällighet att jag kom in på journalistyrket. Mitt arbete innan var på en stadsdelsförvaltning i Rinkeby och efter en barnledighet ville jag inte tillbaka till mitt gamla arbete. Jag hade hamnat på ett arbete som fältarbetare under socialtjänsten och där var lite struligt så jag ville inte tillbaka. Plugga var inget som jag var sugen på men jag tänkte att jag ändå kunde prova att söka en kortare utbildning på journalisthögskolan i Stockholm. När jag väl kom in så tänkte jag att ja, journalist det kanske skulle vara skoj ändå.
Var började du efter skolan?
‒Det blev ett jobb som inhoppare på TT efter praktik där, men det första längre vikariatet blev som lokalredaktör på SN i Gnesta. Det var en bra skola eftersom man får göra alla sorters jobb. Du får inget serverat och måste hålla koll på allt själv men även ta egna bilder.
Vilket var det första jobbet du gjorde i Gnesta?
‒Kommer inte ihåg men ett av de första var på vattentornet som behövde renoveras, det är en långdragen historia som lever ännu.
Hur hamnade du på centralredaktionen i Nyköping?
‒Det var när en kollega som var miljöreporter slutade. Jag sökte tjänsten och fick den. Det var skönt att inte arbeta på hemmaplan. Jag bor ju i Gnesta och när jag var på föräldramöte med kommunalrådet blev det lite för nära. Det kan funka ibland men det är skönt att komma hem och inte ha jobbet där jag bor.
Har du någon avslöjande artikel?
‒Ja, men den artikeln började redan när jag arbetade i Gnesta. Det var ett litet företag med få anställda som kämpade för att överleva som slogs mot ett stort företag med tillgång på flera advokater. Det hela handlade om en tvist runt en miljöförorening i marken. Jag fick fram intressanta fakta om ämnen som fanns i backen. Ingen annan hade hittat detta och jag skrev om dem. Det slutade med att det stora företaget förlorade processen. Sen är det klart, min resa till grekiska ön Lesbos i samband med flyktingkatastrofen är oförglömlig.
Alice Ekberg vill bli journalist
Alice Ekberg är 15 år, född i Sydkorea, kom som mycket liten till Stockholm och bor nu i Katrineholm. Mamma arbetar som lärare och pappa arbetar på särskolan.
Vilket yrke vill du utbilda dig till?
‒Jag visste redan tidigt att jag ville bli journalist. Det verkar vara kul, man får träffa människor och man får skriva och fotografera. Jag vill vara kreativ och så har jag praoat på både Katrineholms-Kuriren och SVT-huset i Stockholm.
Vilka ämnen tycker du bäst om i skolan?
‒Bild, alla andra ämnen är likvärdiga utom matematik, det ämnet tycker jag inte alls om.
Vad gör du på fritiden?
‒Är mycket med vänner, skriver på min blogg, lyssnar på musik och fotograferar. Att blogga är kul, man får skriva och fota och får respons på det man gör.
Sara Lund Benafakir är studie och yrkesvägledare på Tallås. Hon tipsar om vägen till journalistyrket:
Journalistutbildning är oftast en förutsättning för att få arbete inom branschen. Det finns flera olika former av utbildningar och olika vägar för att nå sitt slutmål. De flesta journalister arbetar inom press, webb, radio och TV.
Inom gymnasieskolan så finns det två program där man studerar områden inom journalistik, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet. Språk och text är en viktig del av det humanistiska programmet. På programmet utvecklar du din språkliga säkerhet och kreativitet i tal och skrift. Du får lära dig om hur man medvetet kan använda språket för kommunikation, reflektion och lärande. Du lär dig att argumentera i tal och skrift, dra slutsatser och argumentera för dina ställningstaganden. Samhällsvetenskapsprogrammets inriktning Medier- information och kommunikation lär dig om mediernas roll i samhället och hur man kan använda sig av medieteknik.
Högskoleutbildning finns på några orter i landet och är antingen inriktad mot journalistikforskning eller mot mer praktiskt arbete inom till exempel etermedia eller tryckta medier.
Utbildningen är 3 år och kan byggas på mot en mastersexamen. Den särskilda behörigheten är olika beroende på vilken inriktning du väljer. Inom Yrkeshögskolan erbjuds vissa medieutbildningar. Utbildningarna är en till två åriga. Ett antal folkhögskolor erbjuder också journalistisk utbildning.