Totalt sjönk andelen gymnasiebehöriga i 230 kommuner vid en jämförelse av åren 2014 och 2017, enligt Skolverkets siffror. Bodil Båvner är utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL). Hennes bild är trots det att den svenska skolan och undervisningen blir allt bättre. Men yttre förutsättningar, så som många fler nyanlända elever än tidigare, har påverkat de kortsiktiga och nedåtgående resultaten.
– Det har kommit många som bara gått i skolan i några få år och då får de inte godkänt i nian. Man lär sig inte den svenska läroplanen på den tiden, säger hon.
I Vingåker var 62 procent av eleverna behöriga till gymnasiet när de gick ut högstadiet 2014. Året därpå var motsvarande siffra 59 procent. 2016 var siffra 67 procent och i fjol, alltså 2017, var 59 procent av eleverna behöriga till gymnasiet.
Mindre kommuner ligger både i botten och toppen, sett till flera viktiga parametrar i skolfrågan. Enligt Bodil Båvner har en mindre kommun särskilt lätt att ta till vara på en positiv trend, då flera olika verksamheter verkar i tätt samspel.
– Men i en svårare situation så blir litenheten lätt något som påverkar negativt, säger hon och exemplifierar med att utflyttning kan leda till nedlagda verksamheter.
Det kan i sin tur leda till att lärare lämnar och att den långsiktiga planeringen – som hon anser är de små kommunernas största utmaning – omöjliggörs.
– Det sammanfaller till viss del med kommuner som minskar eller har mycket glesbygd. Sedan är det så att en del av kommunerna som minskar är de som har tagit emot flest nyanlända. Då får du utmaningar med det också.