Allt fler djur far illa och måste omhändertas

Den 1 juni tog landets länsstyrelser över Polismyndighetens djurrelaterade uppgifter. Det innefattar allt från att verkställa beslut på plats hos olämpliga djurägare, till att förvara och sälja djur samt ha kontakt med veterinärer.

För länsstyrelsen i Sörmland har förändringen inneburit att arbetsbördan ökat väsentligt. Sedan övertagandet i juni har länsstyrelsen hanterat drygt 40 procent fler fall jämfört med samma period i fjol.

– Några andra län har haft en ökning likt vår, men andra har det inte. I Sörmland har vi verkställt dubbelt så många omhändertagandebeslut i år som vid samma tidpunkt i fjol. Det gäller enbart hundar och katter, mest hundar, säger Ulrike Segerström, djurskyddshandläggare och samordnare på länsstyrelsen.

I siffror handlar det om 373 djurskyddsärenden mellan den 1 januari och 1 oktober i år, jämfört med 277 ärenden samma period i fjol. Hittills i år har länsstyrelsen hanterat 16 ärenden kopplade till omhändertaganden. Det finns även ett antal pågående ärenden och varje "ärende" kan innefatta mer än ett djur.

Så var det exempelvis i ett fall i Eskilstuna som inleddes i augusti. Då fick länsstyrelsen in en anmälan om att tre hundar riskerade att bli övergivna. Ägaren hade varit utomlands i flera månader och kom inte hem som planerat. "Hundvakten" hade inte längre möjlighet att ta hand om hundarna – som omhändertogs.

Under september blev även en äldre kvinna som blivit inlagd på sjukhus av med sin hund. En granne som hjälpt till en tid kunde inte längre vara behjälplig. Vid länsstyrelsens tillsyn fann man att hunden var mycket smutsig, hade avföring i pälsen, hade svårt att gå och var mycket skygg och hungrig. Enligt personen som tog hand om hunden hade den inte rastats utomhus på länge och den var därför inte helt rumsren.

Länsstyrelsen har att besluta huruvida omhändertagna djur ska säljas, överlåtas eller som sista utväg avlivas. I de två nämnda fallen kunde samtliga fyra hundar omplaceras.

Vad ökningen av djurskyddsärenden beror på är inte utrett. En teori är att uppmärksamheten kring länsstyrelsens ansvarsövertagande har ökat allmänhetens medvetenhet om att möjligheten att anmäla finns. En annan tes är att det är en tillfällighet.

Någon röd tråd mellan djurägarna som återfinns i djurskyddsärendena finns inte. Bakom statistiken döljer sig dock ofta personliga tragedier, enligt Ulrike Segerström

– Till viss del handlar det om människor som inte riktigt klarar ut sin situation.