Hela den gångna veckan har unga och äldre som äter i kommunens matsalar fått smaka sig igenom historien, från 1920-talet och in i framtiden.
I går var det dags för framtiden och en ekologisk grönsakscasserole med sobanudlar, samt en bönsallad med havre, råg, vete, korn, rödlök och tångalger stod på menyn.
– Jag tycker det var gott! Jag smakade allt, säger Isak Nordskott, 15.
Men han hörde till en minoritet bland matgästerna i Järvenskolornas matsal Kupolen.
– Många var rädda att smaka och undrade vad det var. Det är tråkigt, men vi har gjort ett försök, säger kocken Maria Barkovic.
– Nej, det var inte gott, säger Naimo Ali Mohamed, som snarare hoppas att framtidens skolmat ska bestå av mer pannkaka, tacos och pizza – och det helst på måndagarna.
– Så man blir peppad, säger hon och förklarar att bra skolmat behövs för att orka en lång skoldag.
– Man blir trött om man inte äter.
Helt klart är att framtidens matvanor måste se annorlunda ut än dagens. Uträkningar visar att efterfrågan på livsmedel kommer att öka med runt 70 procent under de kommande 30 åren och parallellt ska klimattänkandet komma in. Allt tyder därför på att vi behöver minska konsumtionen av kött, äta mer vegetariskt och fullkorn, och se till att slänga mindre. Tångalger, som fanns med på kommunens framtidsmeny, är ett bra exempel på framtidsföda eftersom det både är ett miljösmart och energirikt livsmedel. Många tror att insekter kommer att finnas med på framtidens tallrik och den som äter fyra syrsor lär få i sig mer kalcium än den som dricker ett glas mjölk.
– Vi försökte få hit insekter att prova. Men det gick inte enligt Livsmedelsverkets bestämmelser, säger Michael Mena, kökschef, som också förklarar att köket redan i dag är noga med att ta vara på mat som blir över och använda rester till nya rätter.
– Vi försöker kasta så lite som möjligt, säger Michael Mena.
Det handlar förstås både om att minska svinnet, men också om att spara på pengarna eftersom en skollunch i snitt inte får kosta mer än strax över tio kronor per portion
Att få de yngre restauranggästerna att frossa i historiska smaker har varit nästan lika svårt som med framtidssmakerna:
– De känner inte igen maten, säger Michael Mena och pekar på att för många är en rätt som kokt fisk med äggsås en lika okänd smak som tångalgerna.
Att dissa en rätt tycker han är okej, men han tycker det är tråkigt att många inte ens vågar smaka.
Mest uppskattade rätten under veckan med historiska smaker var 1980-talets rostbiff med potatissallad.