Det framgår av slutrapporten om Heltid som norm, sammanställd av processledaren Carina Ålander och ett kvitto på kommunfullmäktiges beslut 2016.
Det bestämdes då att alla tillsvidare- och längre visstidsanställningar från den 1 januari 2017 skulle avtalas ur ett heltidsperspektiv. Därefter skulle alla äldre avtal skrivas om efter samma premiss.
Syftet med att låta fler arbeta mer om de så önskar är en del i kommunens strävan mot att vara en attraktiv arbetsgivare. Heltid som norm ska skapa tryggare anställningar, öka personalens hälsa och engagemang. Det är också en fråga om jämställdhet.
De målen har ännu inte utvärderats. Däremot står det klart att 80 procent av kommunens drygt 3 000 årsarbetare nu arbetar heltid, vilket är en ökning med nästan tio procentenheter sedan 2016.
Av månadsanställda kvinnor har 16,6 procent valt att ändå jobba deltid. Motsvarande siffra för männen, som i något högre utsträckning än kvinnorna har gått upp i arbetstid, är 4,9 procent.
Politikernas direktiv har hela tiden varit att omställningen inte får kosta. Förutsättningen är därmed att få ner kommunens vikariekostnader, vilka i fjol landade på drygt 139 miljoner kronor. Enligt rapporten har kostnaderna i vissa fall ökat sedan heltidsnormen infördes.
Att på sikt nå en minskning förutsätter att personalen är delaktig i schemaprocessen och att arbetstimmarna i vissa fall kan fördelas mellan enheter och förvaltningar. Det är där som arbetsreformen hittills mött störst motstånd, enligt rapporten.