Omkring 40- 000 personer deltog i SLU:s (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, tidigare namn på Centerpartiets ungdomsförbund) riksting, som hade Stora Djulö som bas.
1 augusti 2010 restes den intilliggande stenen av en grupp som med tacksamhet minns sin ungdomstid i SLU. I denna invigningsceremoni deltog 150 SLU:are som samlade vid Djulö värdshus, där traditionsenligt, korum och utbringande av "Gud bevare kung och fosterland" förekom, efter fanor och allmogemusik tågades till denna plats där stenen avtäcktes. Prästen avslutade med att lysa frid över minnesplatsen. Stenen minner om en tid av ett annorlunda Sverige.
Rikstinget 1953 gav dem möjlighet att komma ut och träffa andra och få en berikad syn på livet. Deltagande i dess teater och tävlingsverksamhet, studiecirklar, utflykter och ungdomsträffar skapade en fostrande samhörighetskänsla, man ställde ödmjukt upp och hjälpte varandra.
Deltagarna, som kom från Sveriges alla landskap, övernattade i cirka 800 tält och var också inhysta i över 1- 600 privathem. De hörde hemma i ett land hållandes 282- 187 kreatur, gods och bondgårdar, vilka gav försörjning till än fler familjer och andra näringsidkare.
Detta 1950-tals samhälle är nu totalt förändrat!
I den lokala socknen Stora Malm fanns då sex skolor, i dag två, fem livsmedelsaffärer, i dag inga, 88 större och mindre gårdar med över 2- 000 kor, i dag fyra med 170 kor. Fem kvarnar, i dag inga. Indragna busslinjer i glesbygden. Endast lantbrevbärareservicen finns kvar. Många olika affärer och industrier i förre detta stationssamhället Strångsjö, i dag inga. I denna bygds omställning friställdes tusentals duktiga lant- och skogsarbetare, lantbrukare, torpare och affärsidkare. Väl värda att ingå i denna minnessten.
Vi som varit med länge anser att det är vårt ansvar att berätta och på tillskapade museer visa kommande generationer om hur det var förr på landsbygden, och hur viktiga dessa människor varit för bygdens utveckling.
Fotnot. Rikstinget finns utförligt beskrivet i Katrineholms-Stora Malms hembygdsförenings årsbok 2004.
Rune Öhlin