Vid Stortorgets västra kortsida låg det som än i dag efter snart trettio år kallas ”Raggarbacken”. Det känns lite förmätet att kalla den lilla gatstumpen mellan Fabriksgatan och Köpmangatan för backe.
Egentligen rörde det sig endast om en liten upphöjning utanför de tre husfasaderna som fanns där. Smeknamnet kom sig av att gatstumpen ingick i den bilburna ungdomens obligatoriska raggarvarv genom staden. Det existerade inga gågator i Katrineholm före 1990, så det var fritt fram att glida varv efter varv genom centrum. Bilarna var ofta stora och bränsleslukande, men soppan var så billig att det inte utgjorde något hinder.
I början av 1980-talet började man diskutera en sanering av stadens centrala delar och bland annat skulle ”Raggarbacken och dess byggnader jämnas med marken och ge plats för ett större affärs- och bostadshus. Sommaren 1985 gavs grävskoporna hjälp på traven av barns lek med eld och det gamla knastertorra trähuset som i folkmun kallades Basaren brann ner till grunden.
Basaren, huset vid Stortorget 2 byggdes redan på 1880-talet, och hade genom åren hyst ett ansenligt antal affärsrörelser av olika slag. En av de första, kanske rent av den allra första var Oscar Permans speceriaffär. Den definitivt siste näringsidkaren blev cykel- och radiohandlaren Josef Ekman som funnits i huset sedan 1963.
Han fick nu se sina lager bestående av tv-apparater, cyklar och reservdelar bli lågornas rov. I ett underliggande valv förvarades ett sjuttiotal cyklar, som efter länspumpning kunde plockas upp relativt oskadda.
Under släckningsarbetet fick brandkåren flera gånger flytta sina fordon längre från brandhärden, för att de inte skulle bli svedda av hettan.