â Det Ă€r nog bĂ„de första och sista gĂ„ngen som vi behöver göra nĂ„got sĂ„nt hĂ€r, sĂ€ger Joakim Olsson.
Kungskobran Sir VÀs smet ut frÄn sitt hem pÄ Skansenakvariet och var sedan pÄ rymmen i en dryg vecka. Efter flera dagars fruktlöst letande kontaktades Tullverket av Skansen. Gruppchef Joakim Olsson och ytterligare en kollega frÄn Skavsta Äkte upp till Stockholm för att hjÀlpa till.
â Vi har tvĂ„ "backscatters", som de kallas. De gör att vi kan röntga vĂ€ggarna och se vad som finns mellan. Vi anvĂ€nder de vanligtvis för att scanna bilar, dörrar, dĂ€ck, bensintankar. Allt som man kan gömma nĂ„got i, sĂ€ger Joakim Olsson.
Med hjÀlp av Tullverkets handburna röntgenapparater söktes lokalerna av och efter sex timmar hade man hittat ormen. OvanpÄ terrariet som han hade flytt ifrÄn. Men nÀr personalen försökte fÄ ut Sir VÀs sÄ försvann han igen.
â Skansen har ett vĂ€ldigt högt sĂ€kerhetstĂ€nk. Vi var alltid tvungna att ha nĂ„gon med oss nĂ€r vi rörde oss i lokalerna. Och skulle man bli biten sĂ„ var det tydligt var ormserum fanns och vilket sjukhus man skulle Ă„ka till. SĂ„ med tanke pĂ„ konsekvenserna och att deras personal blev trött sĂ„ bröt de insatsen vid 02-tiden mellan torsdag och fredag.
För att inte stressa upp ormen sÄ lÄg man lÄgt under fredagen, men Joakim Olsson och röntgenapparaten kallades in till lördagen igen.
KÀnde du nÄgon rÀdsla under insatsen?
â Nej, jag kĂ€nde mig vĂ€ldigt trygg med tanke pĂ„ att deras sĂ€kerhetstĂ€nk var sĂ„ högt. Ăr man rĂ€dd sĂ„ ska man nog inte göra en sĂ„n hĂ€r arbetsuppgift. Men man mĂ„ste samtidigt ha respekt för det hĂ€r vilda djuret som du har att göra med.
Efter nÀrmare sju timmar med nya röntgensökningar i lördags pÄtrÀffades ormen i en vÀgg uppe i taket. Inte alls lÄngt ifrÄn platsen dÀr han sÄgs tvÄ dagar tidigare.
NÀr personal började borra och sÄga i vÀggen ringlade Sir VÀs i vÀg igen. Det blev till slut Kalle Melkersson, reptilansvarig pÄ Tropicarium i KolmÄrden, som fann ormen. Den hade dÄ krypit tillbaka till terrariet pÄ egen hand.
För Joakim Olsson och Tullverket blev det en annorlunda och nyttig insats.
â Vi har inte haft den hĂ€r typen av röntgenutrustning sĂ„ lĂ€nge och det var ett jĂ€ttebra sĂ€tt att under nĂ„gorlunda kontrollerade former fĂ„ testa den, vad den gĂ„r för och vilka begrĂ€nsningar den har, sĂ€ger han.