Det var fredagen den 18 oktober 1985: för ganska precis 37 år sedan. Klockan 9:30 kom larmet från Föreningsbanken i Vingåker. Vid rånet var två kvinnliga banktjänstemän i tjänst, men mitt i fredagshandeln i centrala Vingåker blev också många människor vittnen till rånet.
Rånaren rafsade åt sig pengar ur de båda kassorna i banken, hoppade tillbaka över disken och försvann ut genom entrén, där han satte sig på sin cykel och hojade iväg tvärs över Bondegatan och Ica Cityhallens parkering mot Tennisparken.
Rånaren tappade en del av pengarna: en 500-lapp och två hundralappar, på väg ut från banken. Ett av vittnena lämnade in pengarna på banken. I parken tappade han också sin grå mössa, som sedan hittades av Katrineholms-Kurirens praktikant Stefan Andersson, som bevakade dramat tillsammans med Kurirens Vingåkersreporter Hans Lino Karlsson.
Hans Lino Karlsson, som nu är pensionerad sedan några år, minns rånet:
– Vi hörde om rånet i polisradion, som vi hade på redaktionen på den tiden. Vi stack direkt, det var bara drygt 100 meter till banken från redaktionen. Vi kom dit före polisen.
Utanför banken pratade Lino Karlsson och praktikanten Stefan Andersson med vittnet, som hittat sedlarna och som sedan pekade ut rånarens flyktväg för polisen.
– Vi sprang efter samma väg genom Tennisparken och hittade mössan och cykeln. Men jag vet inte hur långt efter rånaren vi var, han kunde ju ha hunnit en bit.
Rädd var varken reportern och praktikanten.
– Rånaren hade ju inget skjutvapen, vi tänkte nog inte ens på att det kunde ha varit farligt.
På avstånd såg vittnen hur rånaren hoppade in i en blå minibuss, som rivstartade och for iväg. Först trodde man att rånaren hade någon medhjälpare, som körde minibussen, men han tycks ha agerat ensam. Friheten och den goda ekonomin blev dock kortvarig. Vid 14-tiden samma dag greps en man i 30-årsåldern i Katrineholm. Mannen hade en stor summa pengar på sig, som han inte kunde förklara hur han fått. Resten av bytet, 60 000 kronor, hittades i en lada senare på dagen. Polisen hade fått tips om var pengarna fanns.
Hans Lino Karlsson berättar att det var bankrån då och då på den tiden.
– Det var en större grej några år senare. Men vilket år det var, det minns jag inte.