Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har i en ny rapport kartlagt näthat. Det var 2013 som Brå fick i uppdrag av regeringen att utreda det ökande antalet kränkningar mot enskilda via nätet. Till grund för studien ligger granskningar av 713 anmälningar och förundersökningar om olaga hot, ofredanden, fridskränkningsbrott, olaga förföljelse samt ärekränkningsbrotten förtal och förolämpning.
Rapporten visar att när offret är en ung person, under 18 år, är gärningspersonen ofta också ung. När vuxna utsätts är gärningspersonens ålder mer varierande. Majoriteten av de utpekade misstänkta är män.
Vilken typ av brott man utsätts för varierar mellan könen. Män anmäler att de utsatts för offentliga kränkningar, till exempel att någon utmålar dem som kriminella, som pedofiler eller våldtäktsmän. Det förekommer också att någon lagt ut en dom mot en man på nätet.
Kvinnor anmäler oftast att de utsatts för nedsättande kommentarer eller kränkande påståenden. Ibland är det inte innehåller i kommentarer och påståendet som är kränkande, utan mängden oönskade kontakter. Flickor anmäler oftast att det spridits bilder av dem, ibland manipulerade. Pojkar anmäler att de fått dödshot eller andra hot.
Sexuella påståenden riktas mot både flickor och pojkar. Flickor kallas "hora" och pojkar påstås vara homosexuella, ha diagnoser eller vara kriminella.
I en tredjedel av ärendena är gärningspersonen okänd för den utsatte, men vanligast är att det handlar om personer som är bekanta med varandra, eller som haft en relation tidigare.
Av de ärenden som Brå granskat klarades bara ett fåtal upp, fyra procent. Högst antal uppklaranden, 18 procent, gällde de grövre brotten, som fridskränkning och olaga förföljelse. Lägst uppklarningsprocent, två procent, gällde ofredanden.