Musiken är inte allt på Popkollo

Bastrummans ljud vandrar genom väggarna på Åsa folkhögskola, där salar har fyllts av instrument. Men Popkollo handlar inte bara om musik, utan också om vad det är att vara människa.

Musik2016-07-16 09:00

Drygt 20 tjejer springer skrikande över innergården på folkhögskolan i Sköldinge. Vad händer? Lugn, bara lugn. Det är en vanlig uppvärmningsövning inför kollodagen som komma skall.

I dag, lördag, avslutas årets Popkollo, ett musikläger för tjejer och transpersoner som vill spela instrument, bilda band och skriva musik. Kulmen blir en konsert för nära och kära i ungdomshuset Perrongen i Katrineholm. Sedan töjs nyknutna vänskapsband ut när var och en åker hem till sitt efter en vecka när alla har kommit varandra nära.

– Lägret pågår en vecka men blir nästan som ett år. Det är väldigt intensivt, säger Shima Farajzadeh som jobbar med Popkollo.

Men det är bara onsdag när Kuriren hälsar på och kollodeltagarna går efter den ljudliga morgonsamlingen till sina replokaler. Där väntar arbetet med låtarna som banden är i färd med att skriva och som de ska framföra på Perrongen.

Vad är kul med Popkollo?

– Allt, förklarar Kaisa Elf som är med för första gången och som har bytt tidigare års ridläger mot musik, som är hennes stora hobby.

Popkollo-arrangörernas kvitto på en bra verksamhet är när deltagarna kommer tillbaka. Ella Gibro och Selma "Sparven" Merdovic är med på sitt tredje kollo. Ella Gibro konstaterar att det ger mycket att lära sig spela instrument och skriva musik.

– Och så får man vara sig själv här, säger Selma Merdovic som liksom Kaisa Elf ska börja åttan på Södra skolan (som till hösten heter Järven 1) i Katrineholm.

Att alla ska vara en del av gemenskapen är en viktig del av Popkollos verksamhet. Genom övningar och diskussioner stärks samhörigheten. Under veckan har det även varit en uppskattad föreläsning med Tatiana Håkansson, samhällsdebattör och styrelseledamot i Popkollos riksorganisation, om normkritik och antirasism.

– Det är en tolerant miljö här, säger Selma Merdovic.

Mindre tolerant är musikbranschen, ur ett jämställdhetsperspektiv. När detta skrivs kommer nyheten att årets visfestival i Västervik för första gången har lika många manliga som kvinnliga artister. Men i rock/pop-scenens band står idel män i strålkastarljuset.

– Det finns nästan inga tjejband att se upp till. Killarna dominerar. Det är något som vi bör ändra på för att vi ska utvecklas, säger Ella Gibro, som ska börja nian på Kunskapsskolan i Katrineholm.

– Tjejer är awesome! Vi kan spela, vi också, säger Ella Gibro.

Förebilder inom musiken är viktiga på Popkollo. Deltagarnas rum har fått namn efter artister som Laleh, Silvana Imam och Patti Smith, gör-det-själv-musiker med stor integritet. Kanske sluts cirkeln en dag, när rum på Åsa namnges efter tidigare Popkollo-deltagare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!