Jag lärde känna Tony när jag 2017–2019 arbetade vid Samhällsbyggnad på Vingåkers kommun. Tony var byggnadsinspektör och den som beviljade bygglov. Han ansvarade också för bidrag till bostadsanpassning. På fritiden vidareutbildade han sig – bland annat med juridiska kurser. Dessutom var han facklig representant. Han ordnade också after work-fester på Joans restaurang.
Tony var till sin natur glad och nästan alltid på gott humör. Han hade stor – och ibland lite klurig – humor. Dessutom skrev han egna dikter. Innan Tony kom till Vingåker hade han sysslat med diverse olika saker. Han hade till exempel både varit bonde och spelat saxofon i dansband. Tony var också skicklig på att baka och hade ibland med sig bröd – inte bara till arbetsplatsen utan också till kyrkkaffet i Västra Vingåker. Tony var där en flitig kyrkobesökare.
Tony, jag och ytterligare en arbetskamrat gick ofta ut och åt lunch tillsammans – som regel på Joans eller på Vingåkers hotell. På hotellet åt samtidigt ofta byggmästare, rörmokare och andra företagare. Ibland löste Tony deras ärenden enkelt och smidigt samtidigt som han åt sin mat. Sedan var det bara att formalisera beslutet.
När Tony för fem år sedan fyllde 50 år skrev jag en hyllningsdikt till honom. Efteråt sa en arbetskamrat att sådana verser brukar kunna passa in på vem som helst. Men i det här fallet var det solklart att det gällde Tony och ingen annan.
På våren 2021 fick jag ett projektarbete med att uppdatera förenings- och företagsregistren åt Vingåkers kommun. Då fick jag åter kontakt med Tony. Sedan flyttade han till Gislaved, där han fick jobb som byggnadsingenjör.
Tony kommer att jordfästas i sin hemort Halmstad.