Titus Paar och Johanna Hagberg på galapremiären av kortfilmen "Han" i Norrköping.
När Johanna Hagberg var tonåring började hon skriva på en novell, som delvis baserades på hennes egna mardrömmar. Hon minns att hon redan då tänkte "Det här skulle kunna bli en bra skräckfilm". Nu, ett decennium senare, har hon precis varit på en fullsatt galapremiär för just den filmen.
– Att jag fick gå på en galapremiär där min film visades, det är helt galet och ofattbart, säger Johanna Hagberg.
Kortfilmen "Han" visades för första gången lördagen den 11 december på Cnema i Norrköping. I publiken satt guldbaggevinnare och filmen fick stående ovationer. På Milan gold awards vann den nyligen bästa regi och Florence film awards gav den en "honorable mention". Johanna Hagberg höll ett kort tal innan visningen.
– Till en början var jag nervös, men det gick väldigt bra att prata ändå. Jag var lite chockad över hur många som faktiskt dök upp, så det var jättekul, säger hon.
– Jag är så stolt över henne, den resa hon har gjort, lägger regissören Titus Paar till.
Johanna Hagberg kommer från Katrineholm, men bor idag i Marmorbyn med sin son. Hennes särbo Titus Paar är en erfaren regissör och filmskapare från Norrköping. Där varvar han sitt filmskaparjobb med en anställning som videoproducent för kommunen – eller som han själv kallar det: propagandaminister.
Som filmskapare har han strax under 30 filmprojekt bakom sig och nu senast belönades han med ett tjugotal priser för kortfilmen Fear of the woods, som gjordes under 2020. Han är väldigt nöjd med galapremiären, men själv var han inte där för att i första hand titta på filmen. Den har han för länge sedan tröttnat på under klippningsarbetet.
– Det var väldigt härligt att se den i en fullsatt biosalong. Men jag satt mest och tittade på folk som blev rädda och hoppade till, säger han nöjt och berättar att det är genom folks reaktioner i biosalongen man vet om en film är bra eller inte.
Titus Paar visar en av sina musikvideor innan filmvisningen, samtidigt passar han på att "growla" i mikrofonen.
"Jag håller på att bocka av pojkdrömmarna, man kan inte gå omkring och drömma: man måste se till att göra det också", säger han.
Den gamla novellen blev till ett filmprojekt när paret en kväll satt och högläste texter för varandra.
– Jag sa att den här historien skulle kunna bli en skräckfilm. Jag tänkte inte på att han är en sån som får saker att hända. Jag älskar det med Titus, det händer alltid någonting. Men att skriva manus var en helt ny värld för mig, säger Johanna Hagberg.
Titus Paar berättar att han i början var lite orolig över att jobba tillsammans med sin partner. Han har varit med om några mindre lyckade professionella samarbeten och brukar oftast vilja skapa ensam.
– Men hon har varit med hela processen och det har varit väldigt givande. Det är kul att jobba med någon som man bara dansar med. Jag har jobbat med proffs som jag inte haft en sån här bra jobbrelation med, säger Titus Paar.
– Det gick jättebra, vi kompromissade med varandra och blev nöjda – och det var också kul under tiden, instämmer Johanna Hagberg.
Hela gänget bakom kortfilmen Han är uppklädda till tänderna inför galapremiären på Cnema i Norrköping.
Efter en lyckad första filmskaparupplevelse verkar Johanna Hagberg ha fått mersmak. Nu är planen att omvandla kortfilmsmanuset till en långfilm.
– Vi är i planeringsfasen. Det är jag och en annan regissör och hon som spelade mamman i kortfilmen som ska skriva manus. Att intresset fanns för en långfilm är helt otroligt.
Men det är inte bara skräckfilmer som Johanna Hagberg vill ägna sig åt.
– Jag har massa idéer för olika genrer, men skräck ligger närmast. Jag tittade mycket på skräck innan jag fick min son. Nu har jag blivit lite nojig.