Bävrarna har jobbat hårt i bäcken strax söder om Brogetorp, mellan sjöarna Kolsnaren och Näsnaren. Vill man se bävrarna är bästa tiden gryning och skymning.
Redan för något år sedan noterade Sören Westerlund, tidigare stadsträdgårdsmästare i Katrineholm och sommarboende nära Ålsäter, att bävrar gnagt på några aspar nära vägen. Asparna stod vid bäcken mellan Kolsnaren och Näsnaren, strax söder om gården Brogetorp, på vägen mellan Ålsäter och Marmorbyn.
Står man på den lilla bron över bäcken ser man att bävrarna gjort sig hemmastadda i vattendraget: så långt man ser österut har de fällt träd över bäcken.
– Sedan var det lugnt ett tag och jag tänkte att bävrarna kanske flyttat. Men förra veckan såg jag att det var nygnagt på träden på andra sidan vägen, säger Sören Westerlund.
Sören Westerlund oroade sig för att träden, som bävrarna gnagt igenom så att bara ungefär en tredjedel av stammarna återstod, skulle ramla över vägen. Han kontaktade tidningen, som träffade honom vid bäcken under fredagen. Men då hade redan väghållaren Svevia hunnit ut och hade tagit ned träden.
I veckan föll en av asparna och plattade till vägräcket.
– Ett av träden rasade över vägen häromdagen och tog med sig räcket. Vi såg att bävern gnagt på några av de andra också och tog ner dem nu, säger Magnus Sternmark, som arbetar för Svevia.
Rätt ofta, säger Magnus Sternmark, gnager bävrar på träd som därmed kan utgöra trafikfaror.
– Det är en hel del bäverfällen. Ofta får vi inte ta dem, det är markägarens träd. Men hindrar de trafiken får vi ta ner dem, säger han.
Sören Westerlund räknar årsringar på träden, som bävrarna gnagt nästan helt igenom och som nu fällts.
– De är ungefär 50 år gamla, de här asparna. De har gnagt så att bara 20 cm återstår av stammarna. Jag var orolig för passerande trafik, om ett träd ramlar över en bil är det ju kört.
Inte mycket återstod av asparna, som bävrarna gnagt på.
Han är glad att träden nu är fällda.
– De är ju tunga träden, se på vägräcket. Man får vara glad att ingen kommit till skada, säger han.
Bävern fäller träd för att komma åt barken, som de äter under vintern.
– Favoritträden är asp. Barrträd fäller de väldigt sällan. De kapar också upp grenar och drar ned i sjön eller ån där de bor. På vintern lägger de upp förråd under vattnet, då kan de simma ut under isen och hämta grenar som de äter av, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.
Att bävrar dämmer upp vattendrag kan vara ett problem, om exempelvis vandrande fisk hindras, men Didrik Vanhoenacker säger att bäverns ingenjörskonster snarast ökar den biologiska mångfalden.