Kerstin Östergren Andersson sökte för höftont redan 2013. Då ansågs hon vara för ung för att sätta in höftprotester, i stället ordinerades hon artrosskola och alvedon. Men värken gav inte med sig och hon fortsatte att leta efter en läkare som ville ta sig an hennes problem.
– Av en slump fick jag höra talas om Specialistcenter i Eskilstuna och skrev en egenremiss dit.
Efter röntgen fick hon diagnosen FAI och ordinerades operation på båda höfterna. Två veckor efter första besöket fick hon tid för operation av först den ena, sedan den andra höften.
– Mellanrummet var bara tre veckor, så hela våren 2016 försökte jag rehabilitera mig.
Trots att Kerstin Östergren Andersson efter operationen tränade enligt de instruktioner hon fått blev hon inte bättre. Tvärtom, värken tilltog.
– Före operationen sades det att jag skulle kunna gå direkt efteråt, i stället kunde jag knappt ta mig fram alls, trots att jag slet med rehabiliteringsprogrammet.
Kerstin Östergren Andersson hade fått intrycket att Specialistcenter skulle ta initiativ till uppföljning av operationerna, men först sedan hon själv ringt och tjatat fick hon ett återbesök.
– Nu hade de inget annat än värktabletter och kortisoninjektioner att erbjuda. Jag fick besked om att jag troligen hade slemsäcksinflammation i båda höfterna och att det inte fanns något mer de kunde göra för mig.
Kerstin, som tidigare levt ett aktivt liv med promenader och löpning, kunde knappt gå alls längre på grund av smärtan i höfterna.
– Jag haltade mig fram. Till slut stod jag inte ut längre och tog kontakt med ortopeden på Mälarsjukhuset. Där konstaterades att mina höfter var helt förstörda av artros – och att sjukdomen troligen triggats i gång av höftartroskopin. Skulle jag slippa smärtorna fanns inget annat alternativ än att sätta in proteser. Jag önskar förstås att jag aldrig gett mig in i de där operationerna, men just nu är jag mest tacksam över att slippa smärtan.
Hon opererades på Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och än är rehabiliteringen inte över.
– Men den hemska värken är borta. Om jag ändå förstått att vända mig till landstinget från början, men jag litade på läkarna.
Nu i vår fick Kerstin Östergren Andersson besked från LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag): Hennes problem klassas som vårdskada.
– Det betyder att jag har rätt till ersättning för onödigt utförd höftledsoperation, accelererande artrossjukdom och tidigarelagd höftprotesoperation. Så jag har fått rätt till slut.