Skolinspektionen befarar att enskilda elever hindras från att tillgodogöra sig undervisningen på grund av den bristande studieron på skolan.
– Det är bra att Skolinspektionen tittar på det här och att vi får en wake up om vad som inte fungerar, säger Stephan Eriksson, rektor på skolan.
Genom digitala intervjuer som genomfördes under våren har Skolinspektionen alltså gjort en riktad tillsyn av Europaskolan i Malmköping. Resultatet blev en anmärkning om att verksamheten inte erbjuder den studiero som krävs.
"Det finns klasser där elever stör undervisningen i den grad att andra elever riskerar att inte kunna tillgodogöra sig delar av undervisningen", skriver inspektionen bland annat.
Bristerna bedöms kunna hindra enskilda elevers kunskapsutveckling.
Stora klasser och små undervisningssalar beskrivs som ett problem. Dessutom hänvisar inspektionen till genomförda intervjuer med rektorn som uppger att problemet är: "kombinationen stora klasser, bristande ledarskap i klassrummet och sämre kvalité i undervisningen som bidrar till brister i studieron".
För tidningen kommenterar han att det hela beskrivs på ett "avklätt sätt" i rapporten.
– Men jag står så klart för det jag har sagt, vi behöver utveckla ledarskapet i klassrummen och det har varit ett fokusområde i år efter att jag har gjort bedömningen att det behövs, säger han.
Han säger att andelen elever med stödbehov är stor och att situationen i klassrummen är svår. Det handlar snarare om att några lärare ändå lyckas hantera det än att andra är dåliga, förklarar han.
– Så väl elever som lärare vill lyckas med det de gör, men det kräver en del från båda håll när förutsättningarna är svåra.
Så hur ska man göra?
– Fanns det en quick fix så hade man redan använt den. Men jag tror att man måste börja med att skapa en förståelse för varför eleverna springer runt och stör.
Och spektrat av möjliga svar är brett. Det kan spänna från att eleverna är understimulerade till att de har sådana koncentrationssvårigheter som gör det svårt att jobba i skolmiljön, förklarar rektorn.
– Jag tror inte ett dugg på bestraffningstaktik, jag tror att det handlar om att förstå vad som triggar det här och då jobba med att eliminera det.
Stephan Eriksson, rektor på Europaskolan i Malmköping. Arkivbild.
Som direkt åtgärd på problemet har rektorn beslutat att splittra några av grupperna. Höstterminens femmor och sexor kommer att delas upp i tre klasser, istället för två som i dag. Även de blivande niorna är många, men kommer inte att delas upp.
– Vi vill inte spräcka de sociala strukturer som har skapats under många år, det passar inte att göra så mot femtonåringar. Där kommer vi snarare tillföra mer lärarresurser i befintliga grupper samt dela upp dem i fler grupper i olika situationer när det passar.
De blivande åttorna har sedan tidigare delats upp i mindre klasser, med omkring 20 i varje. Eriksson säger att det har gett väldigt positiv effekt.
– Det här kostar givetvis pengar, men vi tror att det är en smart investering.
I den aktuella granskningen har man även gått igenom totalt fyra punkter där studieron, som är den enda som man anmärker på, är den del av en: undervisningens anpassning utifrån elevernas behov, arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd, arbetet med betyg och bedömning – samt arbetet med trygghet, studiero och målinriktat arbete mot kränkande behandling.
– Det är en relevant kritik som vi får, det är en bra väckarklockan att vi måste komma till bukt med det här, säger Eriksson.