När aidsepidemin härjade i början av 1980-talet i Sverige arrangerade ett antal gay-aktivister ett läger för homosexuella män. Drivkraften var att tillsammans få möjlighet att utbyta kunskap om, den för många då okända, sjukdomen som tog många unga homosexuella mäns liv.
Sedan dess har lägret anordnats årligen och under den gångna veckan har 50 deltagare från ett tiotal länder varit samlade i Fållökna Vängård. Lägret är öppet för HBT-män från hela världen och under veckan har deltagarna bland annat fått lyssna till föreläsningar, deltagit i dans- och yogakurser och suttit ner i samtalsgrupper.
– En hel del fokus ligger på säker sex och att ta hand om sig själv. De senaste fem åren har vi satsat mer och mer på att bjuda hit flyktingar och immigranter. Bland dem är ofta kunskapen om sex och skydd lägre och de är också mer utsatta för risker när de lever isolerade, säger Tomas Lindholm som sedan sju år har varit med arrangerat Gay Camp.
I ett flertal länder i världen är homosexualitet kriminellt och i många andra länder utsätts homosexuella för våld och diskriminering. Tomas Lindholm ser inte att Gay Camp kan påverka hur situationen ser ut i världen, men de kan skapa trygghet och skapa nätverk för framförallt män som har flytt från våld på grund av sin sexuella läggning.
Under samtalen som genomförs gruppvis pratas det mycket om hur deltagarna upplever livet som homosexuell, hur det var att komma ut och vilka skillnader det finns mellan olika länder.
– Vi kan lära dem hur det är i Sverige och få dem att känna sig trygga. Här kan man få nya vänner och en bra start på det nya livet i Sverige.
En av flyktingarna på lägret är 39-årige Uyi Obasigie som kom till Sverige för tre år sedan från Nigeria. Han flydde för sitt liv när han och hans partner blev attackerade i ett hotellrum.
– De slog ihjäl min partner, jag minns att de sa "den här är död, nu tar vi den andra". Jag hade tur som lyckades fly.
Det var andra gången Uyi blev attackerad i Nigeria på grund av sin sexuella läggning och han förstod att han var tvungen att lämna landet för att överleva. Han har ett ärr över näsan, en tilltygad hand och en löständer som spår efter överfallen. Men de värsta ärren sitter i själen.
– Bara de som har tur hamnar i fängelse i Nigeria, jag har sett videor på internet där människor blir brända levande och ihjälslagna på grund av att de är homosexuella. Jag kan inte förstå hur de kan behandla oss så här på grund av vår kärlek.
Uyi levde länge ett familjeliv i Nigeria. Han var tillsammans med en kvinna som han har två barn med. Han jobbade som revisor och hade utåt sett ett perfekt liv.
– Men jag hatade mig själv och mina känslor, till slut blev jag trött på att dölja vem jag är.
Via Turkiet kom Uyi till Sverige och nu bor han i Hultsfred. Under hans tid i Sverige har homosexualitet blivit olagligt i Nigeria vilket gör att hans chanser att få permanent uppehållstillstånd har ökat. Han har kontakt med sitt ena barn, som bor hos hans mor i Nigeria, medan hans andra barn är hos barnens mamma, som har brutit kontakten med Uyi.
– Jag är lycklig nu, jag är stolt över att vara gay och stolt över att jag har kommit ut. Vi är som en familj allihopa här på lägret.
Nu vill Uyi bli en gay-aktivist och kämpa för att hjälpa andra som är i den situation som han själv befann sig i.
– Jag vill visa världen att vi är som alla andra.