En halvtimme efter utsatt tid stegar Håkan Hemlin in på det lilla fiket i Malmköping med andan i halsen.
- Jag ber så mycket om ursäkt. Hunden var precis tokig och sprang runt i cirklar så jag var tvungen att gå ut med den.
Håkan Hemlins sena ankomst var ingen markering från en framgångsrik artist med divalater. Nej, det var beviset på att cane corsohanen Demon inte bryr sig ett skvatt om husses tidningsintervjuer. Och att det är han som bestämmer i hemmet i Malmköping där Håkan bott tillsammans med sin sambo Anna och Demon sedan i februari.
- Det är lugnt och skönt här och lagom långt till allting. Jag trivs som fisken i vattnet, säger Håkan.
Håkan är uppvuxen i Gävle och där bor också hans före detta fru och hans tre barn. Det var också där han bodde innan flyttlasset gick till den nya flickvännens hemort Malmköping. De träffades under Nordmans turné i Sverige och Finland förra året. Anna jobbade i bandets souvenirstånd och Håkan blev såld. Precis som han alltid har varit på musiken.
- När jag var 13 år skaffade jag mig trummor, jag skulle bli trummis i ett rockband, säger Håkan och bryter upp i ett nostalgiskt leende.
Men Håkan hamnade framför mikrofonen och när han i slutet av 80-talet började jobba på Scania i Södertälje blev han sångare i det lokala bandet Redline. I samma veva träffade han sin nuvarande parhäst Mats Wester och när Redline splittrades inledde Håkan och Mats ett samarbete som blev minst sagt lyckosamt.
- Vi förväntade oss ingenting när vi skickade in vår demo till skivbolagen 1993. Jag var så van att få nej och nu kunde vi helt plötsligt välja skivbolag. Det var helt overkligt.
Nordmans karga och rockiga tolkning av folkmusik gick hem och det självbetitlade debutalbumet som släpptes 1994 sålde i en halv miljon exemplar. Under de följande tre åren släppte Nordman ytterligare två album som sålde platina, men året efter splittrades duon då Håkans drogproblem tagit överhanden.
- Jag började redan när jag var 13 med att röka braj sen pågick det av och till. Mellan 1999 och 2003 var det total misär, jag tog hela kittet, var frustrerad, hade ledsnat på allt och var tvungen att ta amfetamin för kunna sova.
En morgon 2003 vaknade Håkan och hade bestämt sig. Han var trött på det eviga jagandet efter droger och på att kroppen inte längre fungerade. Han genomgick fem veckors avvänjning i Hudiksvall blev drogfri och Nordman återförenades.
- Jag ångar mig bara i stunden, sen när det är gjort är det inget att göra åt. Men jag har lärt mig av mina misstag, fått ett annat perspektiv och ett vuxnare tankesätt.
I dag flyr Håkan i stället i väg och finner avslappning genom att fiska. Han har utforskat de flesta fiskvatten i närheten och åker gärna till Skogstorp för att fånga gädda. Och så får han sina kickar av att stå på scen, något han gjort två gånger i Melodifestivalen sedan återföreningen.
- Det var kul, men det är ett riktigt jippo som nog är mer för media och tv än för artisterna. Men nu är jag tvungen att följa det själv, säger Håkan, skrattar och skakar på huvudet.
På lördag är det dock scenen på Malma Marken som gäller, något Håkan ser fram emot mer då de får chansen att spela fler låtar än de tre minuterna på Melodifestivalen.
- Det ska bli skitkul, jag har hört mycket bra om marknaden men aldrig varit där, säger han och lovar att Demon inte ska orsaka försening på lördag.