I Bie brunnspark finns flera källor bevarade. På bilden syns den ståtliga men något förfallna götiska källan.
Stöttasten
Stöttasten är en stor sten i trakterna kring Floda. Stenen är ett flyttblock, alltså en större sten som flyttats med inlandsisen. Det speciella med denna sten är att endast en mycket liten del av stenen ligger mot marken. Det är på grund av detta som den fått sitt namn, då man förr i tiden uppmanade förbipasserande att stötta upp stenen med pinnar och styltor, för att den inte skulle rulla ut på vägen.
Enligt sägnen däremot så kastades stenen iväg av en jätte. Detta för att han inte orkade med ljudet av kyrkklockorna från Floda kyrka.
Bie brunnspark
Förr i världen, på mitten av 1800-talet var Bie en mycket känd kurort. I dag finns flera bevarade källor, som den götiska källan och den kinesiska källan, kvar än i dag. Här kan man också läsa historien bakom parkens olika delar på uppsatta skyltar.
Även den källa som kallas den Kinesiska källan finns bevarad. Vid tiden för bilden, förra sommaren, ser man att kommunen rustat upp den.
Vigors kyrka
Här finns två riktigt stora flyttblock som kallas Vigors kyrka. I folktron anges denna plats vara en gammal offerplats.
Den annars ganska flacka skogen förändras radikalt när den enorma flyttstenen, även kallad Vigors kyrka, uppenbarar sig bland träden.
Tjugesta skans
Här kan man se lämningar av en fornborg, troligtvis från omkring 500 f.Kr. Borgen tros ha varit en försvarsanläggning och tillflyktsort.
Vid den gamla fornborgen Tjugesta skans kan intresserade läsa in sig på historien kring borgen på uppsatta skyltar. Det är dock något snårig terräng som leder upp till skyltarna och fornborgen så det gäller att utrusta sig med bra skor och kläder.
En av alla stenvallar som fortfarande ligger kvar efter fornborgen Tjugesta skans.
Mogetorp
I Mogetorp kan man se resterna av en stenåldersboplats. Resterna hittades i en utgrävning 1936 och tros ha använts som boplats omkring 3300 f.Kr.
Vid stenåldersboplatsen i Mogetorp går det också att läsa in sig på historien kring den, med hjälp av uppsatta skyltar. Det är i gropen bakom skylten som grunden till boplatsen finns.
Gatstuberg
Gatstuberg intill Stora Djulö bjuder på fina vyer för de som tar sig till toppen av berget. Det är härifrån flera berättelser om Gatstubergstrollen kommer från. Däribland en historia om Stora Djulös ägare på 1500-talet, herr Pinnauer. Han sägs ha blivit kidnappad av trollen en juldagsmorgon. Efter fyra dagar i trollens fångenskap i berget ska han ha blivit släppt.
Om man vågar sig upp på toppen av Gatstuberg och samtidigt lyckas undvika Gatstubergtrollen på vägen, så väntar en fantastisk vy över Stora Djulö.
Carl Ugglas park
Carl Ugglas park som hör till Stora Djulö herrgård är inspirerad av engelska parker med naturliga och lummiga växtlighetsområden. Carl Ugglas park kom till någon gång under 1700-talet i anslutning till att Carl Uggla ärvde Stora Djulö. Lite rolig kuriosa är att Carl Uggla strax innan sin död, lät bygga falska runstenar i parken. De står fortfarande kvar.
En av de fina promenadslingorna i Carl Ugglas park. Just denna del är särskilt fin med en träbro som går över en liten bäck. Carl Ugglas inspiration till parken kom från engelska parker som präglas av naturliga promenadslingor bland grönska.
Jättens handfat
Jättens tvålkopp
Glysas källare
Jättens handfat är en dödisgrop. Dödisgropar bildades när isblock föll ner i botten på isälven, under den tid som inlandsisen smälte för cirka 10 000 år sedan. Isblocket bäddades in av grus och sand och när isen smälte uppstod just en så kallad dödisgrop.
Folktron har däremot en annan förklaring till dessa tre platser. Skogsområdet i Forssjö friluftsområde kallades nämligen förr i tiden för Glisa. Enligt sägnen bodde Glysa som var en kvinnlig jätte där. Hon hade en dag bestämt sig för att dricka ur hela Djulösjön. Men detta tillät inte de tidigare nämnda Gatstubergstrollen. Med vatten i händerna förföljdes hon av trollen till Skirtorp och kastade där ut vattnet. Detta sägs då ha bildat dessa tre dödisgropar. De två sistnämnda dödisgroparna, Jättens tvålkopp och Glysas källare, är nu för tiden torra och består av myrmark.
Vid Jättens handfat har Katrineholms kommun skyltat med historia om platsen. Man kan även scanna en QR-kod för att få se naturkartan som Katrineholms kommun har upprättat.
Trolleträsk ruin
Ruinen består av resterna från en medeltida byggnad, den tros ha varit en källarstuga. Den användes som ett extra hus intill huvudbyggnaden. Stugan tros ha uppförts på 1300-talet.
Trolleträsk ruin tros ha varit en källarstuga.
Kungsholm
Historien bakom det lilla torpet Kungsholm är intressant. Det var soldaten Lars Stenqvist som fick torpet för sin insats i kriget mot Ryssland 1808-1809. Under kriget hade han träffats av en kanonkula, så illa att han blev av med båda underarmarna.
Det lilla röda torpet Kungsholm gavs till soldaten Lars Stenqvist efter hans insatser i kriget mot Ryssland.
Vrå fornby
Här kan man få se hur en fornby såg ut. Vrå stenåldersby är en rekonstruerad fornby, som ska visa hur människor i närområdet levde för 6000 år sedan.
Vrå stenåldersby är en rekonstruerad fornby.
Forssjö
Här finns både vandringsslingor och sevärdheter. Man kan till exempel titta hur en kolarkoja, alltså där kolaren bodde och övervakade tillverkningen av träkol förr i tiden. Utöver det kan man även titta hur en kolmila, tjärdal och smedja ser ut här.
Tors stenar
Flera stora stenblock finns här. De kallas även Näckensborg och enligt sägnen ska en jätte ha tappat stenarna här. Därefter blev det Näckens bostad och han sägs spela här under sommarkvällarna.
Tors stenar sägs husera Näcken och hans fiol. Under varma sommarkvällar sägs det att man ska kunna höra honom spela här.
Björkvik
Ruinen är resterna av en medeltida kyrka. 1869 brann kyrkan ner, men i dag används den för både konserter och gudstjänster.
Björkviks kyrkoruin är resterna av en medeltida kyrka.
Mossängen
Gillar man natur så finns det en hel del gamla fina tallar här. Beståndet i området tros vara omkring hela 200 år gammalt.
Delar av urskogen ska ha förstörts av en storm 1969. Skogen på bilden är inte från Mossängens urskog.
Källa: Katrineholms naturkarta