Bilen rullar otympligt på en snårig ängsväg. Grässtrån slår mot framrutan och trollsländor surrar bland blommorna. Vi är på väg till husen Nybygget och Lindbols kapell och missionshus. Där hamnade nämligen pilen som kastades på redaktionen under måndags morgonen.
Vid Lindbols kapell och missionshus möts vi av två skällande svarta hundar.
– Gasko! Niles! ropar mannen i en skjorta våt av svett. Snart lugnar hundarna ner sig och sätter sig att lapa sol vid verandan. Mannen själv heter Dieter, har just arbetat i trädgården och är inte alls beredd på reporterbesök.
I det röda huset som en gång fungerade som kapell bor han tillsammans med sin hustru Silvia. Hon sköter gärna om den prunkande trädgården. Men just nu är hon och handlar inne i Katrineholm.
De kommer från Dortmund i Tyskland. Huset har de haft som sommarboende i 14 år, men har senaste åren bott där permanent.
– Sedan jag blev pensionär, förklarar Dieter som innan dess jobbade som designer.
Huset Nybygget ligger strax intill. Ingen öppnar när vi knackar på dörren. Kanske njuter någon av solen ute på baksidan? Gruset prasslar under våra fötter när fönstret på ovanvåningen öppnas.
– Jag som just skulle gå in i duschen, säger Birgitta Bergkvist i blommig blus. I november har hon hyrt Nybygget i fem år.
I början på 1900-talet bodde där en gumma som kallades Nybyggarlina.
– Hon hade en ko som hon skötte om, säger Birgitta och pekar bortom träden. Sedan har hon bråttom iväg. Någon väntar henne i Katrineholm.