Under fyra år hade familjen renoverat och skapat ett hem som de verkligen älskade. Villan totalförstördes och uppskattningsvis kommer det dröja upp till två år innan de kan bo där igen.
Larmet om branden kom vid 9.30-tiden på fredagsförmiddagen den 2 december. Efter lunch stod det klart att huset vid Hälleråd, mellan Läppe och Vingåker, var totalförstört. Det tillhörde det unga paret Freija Lundquist och hennes sambo Rickard Ramstedt samt deras två barn. När de fick reda på att det brann var de båda på jobbet.
– Vi fick reda på det genom bekanta som hade åkt förbi. Jag vet inte vad jag tänkte. Det bara snurrade. Jag gick till en kollega och sa "Jag tror det brinner i mitt hus, jag måste åka hem" och sen åkte jag. I bilen började paniken komma, berättar Freija.
Huset vid Hälleråd ligger precis intill riksväg 52 och branden uppmärksammades av många. Bland annat av en ambulans som hade haft ett ärende i Läppe.
– En ambulans som passerade förbi hade sett röken och svängt ner. Jag blev uppringd av föraren som frågade mig om någon var i huset, säger Rickard.
Därefter spred sig allting snabbt. Såväl brandskadorna i huset, som nyheten om att det var paret som blivit drabbade.
– När jag kom hem var min pappa och lillebror redan där. Det var folk överallt. Jag var i chock och frågade om jag kunde få gå in, men det fick jag ju såklart inte, säger Freija.
Det var svårt för paret att förstå hur skadat huset verkligen hade blivit, när de stod på gårdsplanen och bevittnade allt. De såg hur brandmännen försökte rädda det som räddas kunde och hur barnens leksaker och julklappar fick kastas ut från övervåningen för att kunna säkerställa släckningen.
– Vi stod där och liksom sörjde, säger Freija.
Sakta har den värsta chocken börjat lägga sig. Att förlora allt, som man kämpat för att bygga upp och precis skulle börja njuta mer av, har varit svårt. Men paret vill inte att deras upplevelse ska betraktas som någon snyfthistoria, utan de vill lägga fokus på alla fantastiska människor som stöttat dem.
– Vi har varit så rörda över hur mycket hjälp vi fått. Samma dag som branden hade människor samlat ihop 27 påsar kläder och leksaker till barnen. Folk som vi inte känner skrev, hörde av sig och ville hjälpa till. Det har varit svårt att verkligen kunna tacka alla, berättar Freija.
– Jag trodde inte detta om mänskligheten innan, det ska jag vara ärlig med att säga. Men det har ändrats nu. Det är helt otroligt, fyller Rickard i.
Sakta har den värsta chocken efter branden 2 december börjat lägga sig. Att förlora allt, som man kämpat för att bygga upp och precis skulle börja njuta av, har varit svårt. Freija och Rickard, som drabbades, vill dock inte att deras upplevelse ska betraktas som någon snyfthistoria, utan de vill lägga fokus på alla fantastiska människor som stöttat dem. "Vi vet inte hur vi någonsin ska kunna tacka alla", säger de.
Julen blev onekligen inte som de hade tänkt sig. I stället för att samlas i huset vid Hälleråd tar de in på Dufveholms herrgård med närmaste familjerna.
– Vi gör någonting helt annorlunda för alla. Annorlunda, men mysigt, säger Freija.
Paret konstaterar att de två första veckorna efter branden var svintuffa, men att de nu försöker blicka framåt. Eller som Rickard själv uttrycker det:
– Nu har skiten träffat fläkten och det är bara att försöka reda i det.
Orsaken till branden har konstaterats vara ett elfel. Redan två dagar innan branden uppstod ett fel som gjorde att den ingående elen var nästan det dubbla mot normalt.
– Det skickades på nästan 400 volt in i huset, berättar Rickard och fortsätter:
– Jag stängde av den inkommande elen och sen gick jag ut till elskåpet och kände direkt att det luktade bränt.
– Lampor blinkade, det blixtrade nästan i eluttagen. Det var så himla obehagligt den kvällen. Så redan där funderade man ju över vad konsekvenserna av elfelet skulle bli. Jag har alltid varit lite rädd för el, och särskilt i ett sådant gammalt hus, det är ju över 100 år gammalt, säger Freija.
Parets hus ligger precis intill riksväg 52 och det var många som uppmärksammade branden och hörde av sig. Freija fick reda på det genom bekanta och Rickard blev kontaktad av en ambulansförare som upptäckt branden av en slump.
De tog hjälp av elektriker som åtgärdade felet. De kontaktade också sitt försäkringsbolag eftersom elektronik av olika slag tagit stryk. Bland annat den mobilladdare som, enligt brandorsaksutredningen, senare startade branden.
– Den hade tagit skadat av smällen. Så det var bara tur att vi inte laddade på natten. Då hade ju läget kunnat vara annorlunda. Men man ska ju inte gå och tänka på sånt, för då mår man ju ännu sämre, säger Freija och får medhåll av Rickard.
– Om och men är inte värt att diskutera, poängterar han.
Genom försäkringsbolaget har de fått information om att det kommer ta omkring två år innan familjen kan återvända till huset. Något praktiskt arbete har ännu inte startat.
– Vi vill hinna tänka igenom vad vi vill ska hända med vårt hem. Vi har velat ta det lugnt och se vilka alternativ vi har. Det är skillnad på ett hus och ett hem, vi vill att det ska vara långsiktigt hållbart för oss, säger Freija.