Tyra Kleen (1874-1951) började skriva dagbok redan 1891. Den samling som hennes brorsdotterdotter Kerstin Hermelin i Björkvik förvaltar på släktgården Valinge utanför Nyköping, där Tyra Kleen tillbringade stora delar av barndomen, består förutom av dessa dagböcker av konst, brev, foton, manuskript och mycket annat.
– För mig är hon faster Tyra. Kanske lite knepig. Man har hört många historier, men en del är nog skrönor, säger Kerstin Hermelin och ler.
– Redan som barn visade hon framfötterna, var duktig på akvarell och lärde sig olika tekniker.
Faster Tyra gick bort när Kerstin Hermelin var sex år. Så den bild av henne som formades av barnets självklara blick har de senaste åren, i takt med djupdykningen i konstnärens kvarlåtenskap, fördjupats och breddats.
Innan Tyra Kleen dog testamenterade hon hela sin samling till Riddarhuset, med instruktioner om att inget fick röras förrän 50 år efter hennes död. Sedan 2012 förvaltas samlingen av Kerstin Hermelin med familj på Valinge, där en del av konsten ibland visas.
Just nu är Tyra Kleens liv mycket aktuellt både i boken med hennes namn som titel och i utställningen "Två konstnärskap i vår tids ljus". Den har vernissage den 9 juni och visas på Östergötlands museum i Linköping till den 18 september.
Där visas teckningar och grafik av Tyra Kleen, men också skulptur och måleri av Elsa Danson Wåghals (1885-1977). Båda bodde på Lidingö och båda ställde ut sin konst i Florens 1933.
Utställningen och boken visar Tyra Kleens bredd, säger Kerstin Hermelin. Hon har skrivit boken tillsammans med Elisabet Lind, tidigare intendent på Etnografiska museet, Karin Ström Lehander, konstvetare som har studerat Tyra Kleens konstnärskap ur ett kvinnoperspektiv, samt Niclas Franzén, konsthistoriker som har tittat närmare på Kleens roll som symbolistkonstnär.
– Det har fungerat så bra, säger Kerstin Hermelin om samarbetet.
Hon ser stora möjligheter att följa upp boken. Berättelsen om Tyra Kleen är långt ifrån klar.
– Det är svårt att sammanfatta en så komplex människa. Ju mer vi lär känna henne, desto mer fascinerande är hon.
Tyra Kleen gick sin egen väg i livet. Hon var ständigt på resande fot i världen, ofta ensam, och valde att aldrig bilda familj. Bland det som gjorde henne känd finns dokumentationen av danskonst på Bali i 1900-talets början.
Kerstin Hermelin har funderat mycket på vad hennes släkting skulle ha tyckt om den nya boken.
– Jag tror att hon skulle ha tyckt att det är roligt att återupptäckas!