Den 17 september är det vernissage för Margaretha Janssons utställning med måleri och skulpturer, i Konstmagasinet vid Stortorget. Utställningen pågår till den 5 oktober.
Margaretha Jansson arbetar med måleri i olja, akvarell och teckning, skulptur i bland annat lera och brons, samt även med traditionella tekniker blandade med den digitala. Det hör kanske inte till vanligheterna att en konstnär är så bred.
– Eller splittrad, säger hon och skrattar.
Men hon konstaterar att nyfikenhet och otålighet ibland leder till att hon söker sig till mer än måleriet.
– När måleriet inte räcker till blir det skulptur.
Människor och kroppars rörelse är hennes absoluta huvudmotiv.
– Jag har nog gjort högst fem målningar utan människor.
När hon har hittat teckningar från barndomen föreställer de ansikten. I skolböcker klottrade hon ansikten. När hon pratar i telefon ritar hon ansikten, trots att hon inte är medveten om vad hon gör.
Med hjälp av sina människor utforskar Margaretha Jansson hur vi mäts, ända från livets början. Hur vi förväntas räcka till, fixa betygen och hur vi numera själva även mäter allt från blodtryck till antalet steg vi går. Hon tror att det återkommande temat grundar sig i samma sak:
– Den ständiga rädslan för att inte duga.
I målningen "Spel" finns de färgglada prickarna i ett fiaspel, och så människorna. Får de vara med eller inte?
– Det handlar om att försöka komma i mål, någonstans.
Margaretha Jansson, som är bosatt utanför Karlstad, tror att hennes konst färgas av tidsandan. Men kanske först när det går att få perspektiv på den. Serien "Surroundings", målningar i tempera/olja, visar människor med ögonbindel som söker sig fram i blindo.
– Allt går så fort nu. Vi vet inte hur det kommer att bli. Många famlar runt.