Vi får en pratstund med Sofia Källgren när hon i bil är på väg till årets sista julkonsert.
– November och december är min högsäsong, då jobbar jag som mest. Men ikväll åker jag hem och blir professionell hemmafru och julansvarig.
2015 blev inte något speciellt minnesvärt år för Sofia Källgren.
– Det ska faktiskt bli skönt när det nya året träder in, för den här hösten blev lite för mörk. Dels på grund av det politiska världsläget och dels på grund av personliga förluster. Bland annat dog en häst jag haft och älskat i många år. Och sen har jag som många andra engagerat mig personligen kring flyktingkatastrofen och haft svårt att sova på grund av allt det mänskliga lidandet.
Som tur är har det också blivit glada stunder i religiös gemenskap, konstaterar hon.
– I kyrkan i Bromma där vi bor finns ett fantastiskt engagemang, och jag har själv bland annat hjälpt till att köra ankommande flyktingfamiljer från Centralen till församlingen. En familj hade ett tio dagar gammalt barn med sig, som fötts på gränsen mellan Grekland och Makedonien. Den mamman är årets hjältinna.
Sofias år avslutas ändå trevligt, dels med en ledig jul och så med ett antal kyrkokonserter tillsammans med käre kollegan Robert Wells. Under den lilla turnén "Musik i vintertid – en pianist, en sångerska" besöker de fem kyrkor mellan julen och trettondagen. Och bjuder på en riktigt musikalisk blandning.
– Både Robert och jag har klassisk bakgrund och är uppvuxna med friheten att kunna jobba med olika musikstilar. Vi har gjort oss kända hos vår publik för att komplettera varandra och blanda fritt av pop, schlager, klassiskt och symfonirock. Vi har till och med en karriär i Kina och har stått på Himmelska Fridens torg och sjungit inför enorma skaror människor.
– Men vi älskar kanske allra mest att sjunga i kyrkor, det var ju så vi började. Konserterna blir intima och jag tror att publiken känner oss lite bättre när de går hem.
Exakt vilka sånger de bjuder på vet de inte än.
– Vi bestämmer helst inte setlistan förrän nära inpå konserten, det ska ju vara kul på jobbet. Men det blir som sagt en blandning från våra repertoarer och så lite traditionellt juligt.
Floda kyrka utanför Katrineholm har Sofia och Robert besökt förut.
– Ja vi var där för fem år sedan. Jag minns att jag ammade min yngsta dotter under Roberts sololåtar. Det är en fantastisk kyrka och jag ser fram emot att komma tillbaka.